Beslutet om att dela ut krisstöd till Ålands centralandelslag (ÅCA) för en omstrukturering av Gesterby mjölk fattades för hastigt. Det menar Yvonne Mattsson, mjölkproducent och suppleant i Ålands producentförbunds styrelse.

– Man kan inte fatta beslut så här snabbt. Man borde ha ringt Ålands producentförbund och SLC (Svenska lantbruksproducenternas centralförbund reds. anm.) och gjort en undersökning om vilka som behöver stöd.

2010 kom förslaget om ett nytt avbytarstöd till bönderna, något som Yvonne Mattsson med näbbar och klor kämpade för att det inte skulle gå igenom. Men det gjorde det.

– Det här är en käftsmäll för oss som jobbade för att gårdarna skulle ha kvar avbytarstödet. Nu plötsligt ska man ge hälften av den summan till en enskild gård.

Det här har splittrat kåren, menar Yvonne Mattsson, som vill framhålla att alla bönder behövs.

Alla kostnader har stigit för samtliga bönder runt om på Åland. Kriget i Ukraina, coronapandemin och inflationen har lett till ökade kostnader för samtliga gårdar.

– Man kan inte välja en enskild gård. Alla behövs – både mjölk- kött- och spannmålsbönder, och bönderna i skärgården – ja, alla behövs.

Det saknades en konsekvensanalys när avbytarstödet förändrades, anser Yvonne Mattsson, och samma sak sker nu.

”Mer dialog”

– Frustrationen kokar lite på alla gårdar, säger Lars-Johan Mattsson på Mattas gårdsmejeri i Sund.

Lars-Johan Mattsson har gårdsmejeriet Mattas och är ledamot i Ålands producentförbunds styrelse. Gården producerar inte mjölk till ÅCA utan det är framför allt som växtodlare Lars-Johan Mattsson uttalar sig.

– Man känner sig lite bortglömd för mjölkproducenterna har fått krisstöd tidigare och nu tänkte vi att vi för en gångs skull skulle få något, säger han och hänvisar till det el- och gödselstöd som nu delvis delas ut som ett krisstöd.

– Det fanns en halv miljon kvar och det fanns tankar på att det skulle gå till bevattning som gynnar alla, och så kom det här.

Vad skulle man ha gjort i stället?

– Man kanske skulle haft lite mer dialog med producentorganisationen. Nu var det bråttom, bråttom att hinna med före årsskiftet men de har ju funderat sedan i somras.

I stället för att betala ut en del av det som fanns kvar av el- och gödselstödet till ÅCA hade kriterierna för stödet kunnat justeras så att en större andel hade kunnat ta del av det, menar han.

Han undrar också om 250.000 euro kommer räcka för att rädda Gesterby mjölk.

– Det går åt ganska fort. Jag vet inte hur mycket pengar man ska pumpa in. Jag skulle vilja se kalkyler över att 250.000 räcker.

Precis som Yvonne Mattsson menar han att alla gårdar dras med en pressad lönsamhet och att alla gårdar behöver stöd.

– Det är därför det blir så upprört nu också. Frustrationen kokar lite på alla gårdar, säger Lars-Johan Mattsson.

”Snedvridet”

– Om landskapet får en miljon av staten att betala ut som stöd blir det snedvridet om de skickar in en halv miljon i mjölksektorn, säger Fredrik Söderlund, köttbonde i Jomala och suppleant i Ålands producentförbund och ordförande i husdjursutskottet.

Även han tycker att stödet borde ha betalats ut så att det gynnar alla, exempelvis genom en rat till.

– Det blir snedvriden konkurrens när landskapet går in och styr branschen. Ska verkligen landskapet gå in och subventionerna en av gårdarna? Har du ett jordbruk och banken säger att det är lapp på luckan så kanske banken och gården ska lösa det. Det finns ingen vettig konkurrens, jag börjar tappa tro på hur samhället fungerar.

Fredrik Söderlund menar att de stora gårdarna har mer stöd av landskapet och att det sker på bekostnad av de små gårdarna.

– Det blir skört men det är dit det har kommit nu.

Hur skulle man ha gjort?

– De måste försöka sprida ut det lite mer. Nu pumpar man in pengar där. Och vad jag vet har Gesterby mjölk inte gått bra förut. Hade det bara varit en dipp hade det varit annorlunda, men gården såldes nyligen på grund av det här.