Miljöforskaren Heinz-Rudolf Voigt kämpar envetet vidare för att lösa gåtan med de höga halterna av tungmetaller i flundra vid Nåtö och Järsö.
- Jag tror ändå det har något med fiskodlingarna att göra.
MILJÖ Det var 1997 som Heinz-Rudolf Voigt började ägna sig åt Nåtöflundrorna, som uppvisat höga halter av tungmetaller samt totalförstörd lever.
Främst halterna av kadmium, koppar och järn men också zink och mangan var oroväckande höga. Voigt har ingen naturlig förklaring trots olika teorier.
Avloppsutsläpp från land, dumpade muddermassor eller samband med fiskodlingar har uteslutits. I ett skede funderade han rentav på gruvan vid Nyhamn.
- Men proverna vid Idskär skilde sig helt från de andra. Det visar att gruvan faller bort.
Mjuka bottnar
I dag är gåtan fortfarande vad som hände i Nåtövattnen när tungmetallchocken slog till 1996-1997. Speciellt halten av kadmium, "ett av de gravaste miljögifter som finns", är svår att förklara.
- Det finns i plastfärg, men hur har sådana mängder hamnat i vattnet just där och då.
Nyligen tog Voigt nya prover på samma platser som förra året, i djupsänkor med mjuk botten och syrebrist kring Järsö och Nåtö samt i Föglö.
- Förra årets prover visade entydigt syrebrist och brist på bottendjur runt Nåtö.
Att han inte fick upp musslor från mjukbottnarna är en förklaring till varför flundrorna håller på att ta slut. De äter just musslor.
Under ytan
Heinz-Rudolf Voigts nya teori är att det trots allt finns ett samband med fiskodlingarna.
- Det är så vitt jag kan se den minsta gemensamma nämnaren.
Han tänker inte ge upp.
- Jag jobbar vidare i pensionärens lugna takt. Jag vill få en förklaring.
Voigt fastslår att det finns en natur under vattenytan, som vi inte brytt oss om. Algblomningen som vi ser vid ytan förekommer inte utan orsak.
- Det kommer upp från botten. Till och med grunda bottnar är dåliga i dag.

Ålandstidningen