Grundlagsutskottet har behandlat ett ändringsförslag i beredskapslagarna där möjligheten att mötas hybridhot från främmande makt ska stärkas. I samband med detta gör utskottet en tydlig markering vad gäller Ålands särställning och självstyrelselagens förhållande till beredskapslagen.
”Grundlagsutskottet fäster också mer allmänt uppmärksamhet vid att beredskapslagen delvis innehåller bestämmelser om till exempel avvikelse från sådan rikslagstiftning som inte tillämpas i landskapet Åland och om befogenheter för myndigheter som inte är verksamma i landskapet Åland. Utskottet ser det som nödvändigt att lagstiftningen till dessa delar kompletteras och förtydligas i kommande lagstiftningsreformer”, skriver utskottet.
– Rent principiellt är det viktigt att grundlagsutskottet tog fasta på saken, och den sista meningen, om att man ser det son nödvändigt att lagförslaget förtydligas och kompletteras, är den viktigaste, säger Mats Löfström som själv sitter i utskottet.
Plågsamt tydligt
Framför allt är det för framtida behandlingar av beredskapslagen som utskottets utlåtande får vikt. Detta eftersom en totalöversyn av beredskapslagarna just har inletts och beräknas pågå i fyra år.
– Det blev plågsamt tydligt under pandemin att det finns mycket som är oreglerat vad gäller Åland i lagen. Professor Olli Mäenpää tog fasta på att beredskapslagen innhåller bestämmelser som inte tillämpas på Åland, och också befogenheter för myndigheter som inte är verksamma på Åland. Därför måste det här justeras och det tar utskottet fasta på, säger Mats Löfström.
Riksdagsledamoten säger att pandemin gjort bristerna i beredskapslagarna uppenbara för många.
– Många tror att totalrevisionen av lagarna beror på Rysslands aggressioner mot Ukraina. Men anledningen handlar om att man såg att lagarna inte var optimala för att hantera en pandemi, säger Löfström.
