Ett omfattande fortbildningsprojekt om IT-pedagogik på gymnasialstadiet är under arbete. Nu ska även lärarna på grundskolorna få ta del av nätpedagogiken.
SKOLA Siw Kyrkslätt-Henriksson är IT-handledare på Vikingaåsen och har även fått i uppgift att vara samordnare för IT-fortbildningen i grundskolorna. Eller "IKT" som hon hellre kallar det, informations- och kommunikationsteknik. Hon har redan börjat men drar igång på allvar med projektet i höst.
-IT ska inte vara ett skilt ämne, det ska vara integrerat i undervisningen. Fotbildningen måste ske på olika nivåer, beroende på vad lärarna själva känner att de behöver, säger hon.
Samköra när det går
Skolminister Britt Lundberg (c) menar att landskapsregeringens vision för användandet av IT i skolor på gymnasialstadiet också kan användas för grundskolorna.
-Skillnaden är att gymnasialskolorna står under landskapet medan grundskolorna är kommunala. Satsningar på IT i skolorna behöver kommunerna ha med i sin ekonomi och därför måste det vara två olika projekt. Men där det finns möjligheter så kan man samordna fortbildningen.
-Men pedagogiken skiljer sig oerhört mellan gymnasialstadiet och grundskolan, inflikar Putte Karlsson, lärare i Strandnäs skola.
Siv Kyrkslätt-Henriksson ser inte det som ett problem.
-Utbildningen kommer inte att bestå av massföreläsningar, det fungerar inte. Det behöver göras mer individuellt.
Det som tagits fram hittills är en plan med olika etappmål; för årskurs fyra, för årskurs sex och för årskurs nio.
-Vi är en god bit på väg med etappmålen, men exakt hur fotbildningen ska fungera är inte klart ännu. Målet är att vi kan dra igång utbildning i höst och att etappmålen kan vara i bruk 2009, säger hon.
Inget slutdatum
Nätpedagogikprojektet för gymnasialstadiet gav upphov till kritik från lärarhåll, vilket Ålandstidningen rapporterade om förra veckan. Flera lärare menade att de har för liten möjlighet att påverka och undrade om fortbildningen behövs.
Hur är det i grundskolorna, är lärarna oroliga inför eller positiva till utbildning i IT-pedagogik?
-Jag upplever att många tycker att det behövs. Samtidigt har jag hört frustration från kolleger om att det är fortbildning hela tiden, vilket tar tid från undervisningen. Jag försöker vara uppmärksam inför sådana känslor, säger Siw Kyrkslätt-Henriksson.
Det är en anledning till att man inte bestämt en exakt tid för när projektet ska avslutas. Andra fortbildningsprojekt sker parallellt och lärarna måste hinna med. Siw Kyrkslätt-Henriksson vill att lärarna ska kunna bolla etappmålen med IT-handledaren eller den IT-ansvariga på sin skola, så att utbildningen passar just dem.
-Det är dessutom väldigt olika förutsättningar i olika kommuner och skolor. På vissa skolor finns det anställda IT-handledare och på andra inte, vissa skolor har inte ett fungerande nätverk och använder tio år gamla datorer. Då är det svårare.
Vidga kunskaper hos eleverna
Vilken respons kommer från kommunerna, det är ju de som ska betala?
-Alla kommuner vill ha en hög nivå på datorkunnandet i skolorna och det har varit ganska lätt att få pengar till tekniken, säger Siv Kyrkslätt-Henriksson.
Nu behöver man även utveckla möjligheten att använda dem fullt ut enligt henne.
-Lärare kan känna sig stressade över att ungdomarna kan mer än dem. Men vi lärare måste hjälpa dem vidga sina kunskaper om hur man kan använda datorer.
Vissa barn och ungdomar är väldigt datorkunniga, andra mindre konstaterar Siv Kyrkslätt-Henriksson.
-Alla ska vara med på tåget.

Ålandstidningen