Längst bort i lagtingets nedre korridor finns en undanskymd men viktig myndighet. Landskapsrevisionen har som uppgift att effektivitetsgranska landskapets verksamhet.
Nya landskapsrevisorn Kenneth Åkergård sitter än så länge ensam på kontoret, men efter årsskiftet inleder EU-revisorn Annina Berglund sitt arbete. Hennes uppgift blir att granska användningen av medel i EU-programmen, att medlen skötts rätt och att stöden gått till rätt mottagare och använts för rätt ändamål.
Kenneth Åkergård sökte och fick tjänsten som landskapsrevisor efter 17 år som finansieringshandläggare på näringsavdelningen och erfarenheten därifrån är till nytta.
– Jag är intresserad av ekonomi och granskning och vill gärna bidra till effektivitet i förvaltningen och dess enheter, säger han.
Plan för 2025
Kenneth Åkergård inledde uppdraget i augusti och har sedan dess bland annat hunnit gå igenom vilka revisioner som gjorts. Han har redan en plan för vad han ska ta itu med under 2025, men den presenteras först i februari.
Kenneth Åkergårds uppgifter är att revidera landskapsregeringens (LR) bokslut och årsberättelse samt effektivitetsrevision.
– Jag ska titta på verksamheter inom landskapet och bolag där landskapet har majoritetsägande, som till exempel Landskapets fastighetsverk.
Han har även huvudansvaret för revisionen av de EU-programmedel som LR förvaltar.
Vem ger dig uppdraget att revidera en viss verksamhet?
– Jag reviderar vad jag vill, det är en helt självständig myndighet.
Resultatet av revideringen ska vara rådgivande och visa vad som kan förbättras och effektiveras.
– Det hör till tjänsten att bidra till höjning av effektiviteten. Målet med revisionen är att organisationen oljas och att vi använder skattebetalarnas pengar på ett bra sätt.
Landskapsrevisionen
• En oberoende myndighet som finns under Ålands lagting.
• Två tjänstemän: landskapsrevisor och EU-revisor.
• Till sin hjälp har man det externa revisionsbolaget BDO, vars tjänster man köper främst för granskning av Ålands hälso- och sjukvårds (ÅHS) verksamhet.
• BDO har två pågående revisioner av ÅHS, som slutförs före årsskiftet.
• Även landskapsrevisionen granskas, men av EU-kommissionen.
• I arbetet med en effektivitetsrevision ska landskapsrevisorn gå igenom dokument för arbetsrutiner, instruktioner och system, hur beslutsgången är, hur ledarskapet fungerar, huruvida man har man tillräcklig kompetens och ekonomiska resurser.
• Granskningen ska utmynna i en rapport med rekommendationer för hur man höjer effektiviteten.
Eftersom revisionen görs på vitt skilda verksamheter tar revisionen tid. Landskapsrevisorn behöver tid att läsa på och sätta sig in i verksamheterna och förstå organisationen.
Kenneth Åkergård uppskattar ett en revision kan ta cirka tre månader, för mindre revisioner går det snabbare.
Ingen anledning till oro
Håller du din plan hemlig för dem som ska granskas, så att de inte börjar strimla alla viktiga dokument?
– Jag aviserar att det är på gång, och det finns ingen anledning för någon verksamhet eller avdelning att bli nervös när landskapsrevisorn kommer.
Kan politiker beställa granskningar?
– Nej, det kan de faktiskt inte. Jag har redan fått sex–sju förslag, men jag behöver inte bry mig om dem.
Hur ofta verksamheter ska granskas är inte fastslaget, men Kenneth Åkergård säger att sju–åtta års mellanrum är lämpligt, beroende på verksamheten.
– ÅHS granskas mer kontinuerligt på grund av att det handlar om mycket pengar och en stor organisation med många delar.
Kenneth Åkergård säger att medierna har en viktigt roll i att förmedla rapporten till allmänheten, men han vill ändå inte hemfalla åt populism.
– Jag vill ha en rådgivande funktion och visa på hur man kan förbättra. Hur tuff jag är beror på vad som kommer fram, men man har alltid en rekommendation i rapporten.
