Skattegränskontoret vid Ålands Näringsliv har varit verksamt i lite drygt ett år och nu presenterar man tre förslag för att komma åt den alltmer kostsamma och arbetsdryga skattegränsbyråkratin. Förslagen, som riktas till landskapsregeringen, är ett direkt skattegränsstöd på 20 euro per EU-deklaration, ett handelshus för förenklad handel mellan Finland och Åland samt en åländsk exportplats i Sverige för att minska tullkostnader och byråkrati.

Näringsminister Jesper Josefsson (C) säger att han tagit del av förslagen.

– Det här är tre utav 16 förslag som diskuterats i den parlamentariska referensgruppen som arbetar med skattegränsen, och som skattegränskontoret tittat närmare på.

De 16 förslag som diskuterats inom ramen för referensgruppens arbete ska snart presenteras.

– Det finns allt från snabba och konkreta till långsiktiga förslag. Tanken är att vi på vårt nästa möte ska prioritera vilka vi går vidare med.

Handelshus intressant

Vad gäller föreslagen från skattegränskontoret konstaterar Jesper Josefsson att åtminstone något av dem sannolikt även finns med högt i den prioriteringslista som referensgruppen går vidare med.

– Förslaget om ett handelshus tycker jag personligen är intressant. Det är ingen ny idé men har inte utretts närmare tidigare.

Enligt honom är tanken särskilt aktuell eftersom många leverantörer under de senaste åren helt slutat leverera till Åland.

– Tidigare fick man hit det mesta även fast det var krångligt och dyrt. Nu är det många som inte ens får hit grejer. Ett handelshus i Finland och en åländsk exportplats i Sverige hade löst den problematiken.

Jesper Josefsson konstaterar att det redan finns åländska företag som importerar via Finland för att minska byråkrati och kostnader.

– Därför är det ett intressant alternativ. Vi vet att det fungerar men behöver närmare utreda hur det optimeras och samordnas. Är det landskapsregeringen som ska hålla i det och stå för resurser och terminal eller ska man skapa förutsättningar för privata aktörer att göra det?.

Flera risker

Förslaget om ett stöd för EU-deklarationer är Jesper Josefsson emellertid mer skeptiskt inställd till.

– Generellt när vi pratar om stöd finns det en rad risker. För det första medför det stora kostnader, och om stödet införs kan det lätt bli en affär att hantera införtullningar.

Han menar också att stöd inte löser själva grundproblemet, alltså kostsam och arbetsdryg byråkrati.

– Det skapar snarare ännu mer administrativt arbete eftersom företagen måste redovisa ytterligare en aspekt av sin verksamhet. Fokus borde i stället ligga på att underlätta för företagen och minska deras arbetsbörda så att de kan spendera mer tid på att vara produktiva, snarare än att hantera ännu fler skattegränsfrågor. Stöd tar också bort incitament för marknaden att lösa problem på egen hand.