Det stora problemet i Skarven-bygget är överbyggnaden som projektledaren Göran Holmberg av allt att döma beställde på egen hand.
Något mer nytt och substantiellt ska man alltså inte förvänta sig.
Men rapporten är också en berättelse över en förvaltning där få känt till vad som hänt.
Och där finansansvariga betalat utan att fråga varför.
Revisionsrapporten bjuder på både snårig och underhållande läsning. Och mycket siffror.
SKARVENAFFÄREN Ålandstidningen har läst den fram till i går hemliga revisorsrapporten kring bygget av Föglöfärjan Skarven.
Från att i onsdags ha varit hemligstämplad lyftes förlåten i går eftermiddag klockan 16.00. Av skäl som är lika oklara som beslutet att först hemligstämpla.
Kanske för att centern krävde att rapporten skulle upp på bordet i diskussioner med liberalerna. Eller kanske efter lagtingsledamoten Mika Nordbergs (OB) enkla fråga i lagtinget i går. Eller för att det helt enkelt aldrig fanns ett lagrum för hemligstämplingen.
Hur som helst. Här är en sammanfattning av Ålands genom tiderna mest uppmärksammade revisorsrapport.
Det måste tilläggas. Den är verkligen inte så rafflande som hemlighetsmakeriet gett sken av.
Stormigt i LR
Utredningen tar avstamp i den tilläggsfaktura på 470.000 euro som damp ner i landskapsborgen i början av oktober i fjol.
Det var troligen då det började gunga under fötterna på landskapsregeringen.
Utåt sade man att tilläggskostnaderna var helt normalt.
Inne stormade hela havet.
Det skulle inte stanna där. Revisionsrapporten innehåller mängder av sifferuppgifter och konstateranden om överskridna budgetmoment. Inga stora och dramatiska men många små och möjligen konstigt sanktionerade.
Sett till totalen var Skarven budgeterad till 11 miljoner euro men stannade på 15 miljoner euro. Detta har dock den så kallade expertisen, i vart fall den Ålandstidningen pratat med, ändå bedömt som billigt i förhållande till vad man fått betala på andra varv inom EU.
Helt enkel är dock inte slutsumman att begripa. Enligt revisionsrapporten var dåvarande trafikminister Runar Karlsson (C) så sent som i januari 2007, med stöd av dokument, övertygad om att i vart fall 13 miljoner euro skulle räcka till.
Vad som ligger bakom överskridningarna framkommer inte väldigt tydligt. Annat än allmänna kostnadsöverskridningar och överbyggnaden.
Inte på minsta sätt nämns ens antydningar om oegentligheter i samband vare sig upphandlingen eller byggnadsprocessen.
Ingen såg överbyggnaden?
Uppdraget att utreda Skarvenaffären fick internrevisor Agneta Mannberg-Jansson formellt sett av förvaltningschefen Arne Selander påhejad av LR.
Slutresultatet är en snårig utredning som ger sken av att ha producerats i brådskande ordning.
Det största enskilda problemet är överbyggnaden, något Ålandstidningen rapporterat om vid flera tidigare tillfällen.
I kontraktet med varvet förtydligades att färjan skulle vara "öppen". Det framkommer också klart att varvet inte tyckte detta var en bra idé. Man ville verkligen konstruera överbyggnaden. Och fick det också, på sätt eller annat.
När Skarven stod klar och under synnerligen högtidliga former döptes i Klaipeda den 13 augusti i fjol var hon täckt vilket alla på plats kunde se. Jodå, det var hela den politiska nomenklaturen och alla andra inblandade. Någon borde vid det skedet ha sett överbyggnaden.
Ändå sade ingen något vid det tillfället vilket kan tyckas lustigt, så här i efterhand. I synnerhet som det i revisionsrapporten står att ingen var medveten om tilläggsbeställningarna "förrän i oktober 2009".
Ingen ifrågasatte
Revisorn understryker också att slaget om färjan ingalunda är över. "I dessa dagar" inleds en skiljemannaprocess som om den lyckas kan ge landskapet 1,8 miljoner euro tillbaka.
En svaghet som framkommit är att väldigt få personer varit delaktiga i fartygsbygget. Detta påpekar revisorn särskilt efter samtal med Runar Karlsson som anser att rutinerna "bör ändras" så att "fler personer är involverade".
Det framkommer rätt tydligt att det är projektledaren Göran Holmberg som på egen hand beställt överbyggnaden. Fast det stannar inte riktigt där.
Revisorn konstaterar att finansansvariga faktiskt kunde ha ifrågasatt den fakturan. Och dessutom: varvet borde inte ha godkänt beställningen av en överbyggnad utan att ha klartecken från beställaren, alltså Ålands landskapsregering.
Pratade förbi varandra
Det kanske mest sprängfyllda i rapporten är diskussionerna som föregick utbetalningen av 470.000 euro i oktober. Man satt i det så kallade vardagsrummet i LR-borgen.
Alla av någon betydelse i regeringen deltog. Liksom ledande tjänstemän och andra inblandade. På plats fanns även en jurist som rekommenderade att tilläggsfakturan skulle betalas.
Men inte bara det. Juristen sade också att man borde kvitta den summan mot förseningsböterna. Men, enligt revisorsrapporten, gick det rådet av olika skäl aldrig fram. De olika parterna pratade helt enkelt inte om samma saker. Alltså betalades fakturan istället för att kvittas mot förseningsböterna.
Något PM har aldrig upprättats från detta möte som var "hastigt sammankallat".
Hela rapporten som är daterad den 19 mars med alla bilagor har nu som bekant överlämnats till Centralkriminalpolisen för utredning.
LÄS HELA RAPPORTEN – KLICKA HÄR!

Ålandstidningen