Skytten hade i sitt besvär till hovrätten i första hand yrkat på förkastande av åtalet för försök till dråp och i andra hand att det skulle lindras till grov misshandel, samt att han skulle befrias från ersättningsskyldighet för motpartens skador, helt eller delvis eftersom han agerat i nödvärn.

Den svarande har också i hovrätten anfört att tingsrättens straff är oskäligt med hänsyn till hans höga ålder och svaga hälsotillstånd. Han har också hänvisat till att målsäganden inte har talerätt i ärendet, eftersom han i förhöret efter händelsen avstått från yrkanden mot skytten, men senare ändrat sig och framställt både straff- och ersättningskrav.

I hovrätten hölls vittnesförhör med den polis som förhörde offret på sjukhuset i Uleåborg. Han hävdade att offrets tillstånd varit stabilt och att han försäkrat sig om att denne var i skick att förhöras. Vittnet uppgav att han kortfattat redogjort för innebörden i att som målsägande avstå från ersättningsanspråk.

Hovrätten konstaterar att polisen underlåtit att inhämta en läkares utlåtande om offrets hälsotillstånd inför förhöret. Därför förkastas den svarandes invändning och offret ges talerätt.

Inget nödvärn

Hovrätten konstaterar att gärningsmannen varit kraftigt berusad men en erfaren vapenanvändare. Han har avlossat skottet ner mot benen och inte mot de livsavgörande organen.

– Förfarandet bedömt som en helhet ger inte vid handen att hans avsikt varit att döda, sägs det i domen.

Däremot underkänner domstolen svarandens påstående att han agerat i nödvärn.

– Eftersom han lämnat köket för att hämta hagelgeväret i sovrummet hade han haft möjlighet att att överväga ett annat handlingssätt eller att avlägsna sig ur situationen. Det har därmed inte förelegat någon ansvarsfriande grund, slår rätten fast.

Efter skjutningen försökte gärningsmannen kontakta en granne, men ringde inte 112, trots att han borde ha insett att skottet innebar livsfara.

I hovrätten framfördes ny bevisning i form av ett utlåtande från Institutet för hälsa och välfärd (THL). Enligt utlåtandet kan det inte uteslutas att en person förblöder efter en stor lårbensfraktur, men att det är möjligt att målsägande inte skulle ha blött ihjäl.

Lindrat straff

Beträffande straffet tar hovrätten mannens höga ålder och svaga hälsotillstånd i beaktande. Det innebär att en lindrigare straffskala på högst tre fjärdedelar av det maximala straffet tillämpas.

Vid brottet har gärningsmannen tillfogat offret en svår kroppsskada med skjutvapen och försatt honom i ett livshotande läge. Hovrätten bedömer därför gärningen som grov misshandel. Straffet blir två års fängelse. Eftersom skytten tidigare är ostraffad utdöms villkorligt straff med två års prövotid.

Skytten ska betala drygt 7.000 euro i rättegångskostnader för hovrättsbehandlingen. I tingsrätten dömdes han att betala rättegångskostnader på drygt 10.000 euro, samt ersättningar för men, lidande och sjukvårdskostnader på inemot 35.000 euro plus ränta vilket kvarstår.

Ändring i domen kan sökas i Högsta domstolen, ifall besvärstillstånd beviljas.