Ramboll Finland har på uppdrag av Ilmatar utrett de direkta och indirekta ekonomiska effekterna av de planerade havsbaserade vindkraftparkerna Stormskär och Väderskär i Ålands norra havsområde.
– Det är en spännande tid för Åland och Finland som har slagit in på den här banan med förnyelsebar energi, säger Anna Häger.
Rambolls rapport visar potentialen för branschen, säger hon.
– Den är en spaning om framtiden som tydligt visar att det finns mycket att hämta av havsbaserad vindkraft. Men den visar också att Åland behöver jobba för att det ska bli verklighet.
Projektet beräknas under sin livscykel bidra med cirka 718 miljoner euro i kommunalskatt, fastighetsskatt och samfundsskatt till landskapet och de åländska kommunerna, som ett resultat av driften.
Andra potentiella inkomstkällor för regionen är arrenden. Dessa kan uppgå till ungefär åtta miljoner euro per år på Åland.
”Mycket stor skatteeffekt”
Rapporten redogör även för projektets ekonomiska effekter för hela Finland.
– Om vi bygger de här två vindparkerna på Åland tillför vi Finland 1,7 miljarder euro i skatter på 25 år. Skatteeffekten är mycket, mycket stor i Finland och ett mycket stort antal arbetsplatser skapas, säger Samuel Rintamäki, konsult på Ramboll.
Rapporten utgår från tre scenarier, med olika grad av lokala inköp och nyttjande av lokala resurser under projektets gång.
– Projektets genomförande kommer att betyda positiva effekter i varje scenario, säger Samuel Rintamäki.
Scenario B är det mest möjliga scenariot, säger han. Enligt det förväntas både den åländska marknaden och den nationella marknaden utvecklas för att kunna tillhandahålla produkter som stöder byggandet och driften av vindkraften. I det här scenariot läggs ett tydligt fokus på att utnyttja både lokala och nationella resurser.
I scenario B är andelen tjänster och produkter som köps på Åland nio procent.
Driftsfasen viktigast
Vad gäller antalet nya arbeten som genereras av projektet görs en indelning i tre olika faser: planeringsfasen, byggnationsfasen och driftsfasen.
Under planeringsfasen märker tjänstesektorn av en stark effekt. Det handlar bland annat om tjänster inom juridik och design. Men även om inkvartering och handel. Fasen väntas sysselsätta 435 ”heldagsekvivalenter”. Omräknat till jobb per år blir det 60 till 90 stycken.
Byggnationsfasen väntas ge 500 till 1.700 jobb per år, till stor del inom bygg och installation.
Den viktigaste fasen för Åland är driftsfasen, säger Samuel Rintamäki.
– Särskilt den marina sektorn påverkas avsevärt.
150 till 300 jobb per år är vad som förväntas för driftens del.
Samtidigt ackumuleras mellan 730 miljoner och 1,14 miljarder euro i intäkter i åländska industrier under projektets livstid, enligt rapporten. Ålands årliga bnp förväntas öka med över 1,5 procent. De största effekterna på Åland väntas inom sjöfartsindustrin, försäkringstjänster och underhållssektorn.
Samarbete viktigt
För att projektet ska lyckas krävs insatser och åtgärder från både landskapsregeringen, Ilmatar och andra aktörer. Ett nära samarbete mellan alla inblandade parter ger större effekter, enligt rapporten.
–  Den största ekonomiska vinningen erhålls när samhällets aktörer samarbetar, säger Anna Häger.
Det kan bland annat handla om att se till att det finns tillräckliga myndighetsresurser, att underlätta för kunnigt folk att flytta till Åland och att se till att det finns transporter med både fartyg och flyg.
Samhället står inför ett vägskäl, säger Anna Häger.
– Vår sista riktigt stora idé var passagerartrafiken. Här finns en lika stor, eller kanske större, potential för att skapa tillväxt på nytt.
Ilmatar ska nu tillsätta en arbetsgrupp med namnet ”Vindstyrka”. Den ska ledas av Christian Pleijel.
– De som är med i styrgruppen är de som vill vara med och ta sina näringsgrenar vidare, säger Anna Häger.