Kommunikationsverket i Helsingfors, som övervakar telekommunikationsmarknaden och att lagarna inom området följs, var nyligen på Åland. På agendan stod diskussioner med åländska teleoperatörer samt landskapsregeringen om regleringsfrågor gällande bredbandsnät.Den senaste tiden har Kommunikationsverket nämligen tittat närmare just på konkurrensen mellan landskapets teleoperatörer. Situationen med en operatör som funnits länge på marknaden och en relativt ny har inte fungerat helt friktionsfritt.– Det har varit lite strul både mellan teleföretagen på Åland men även mellan teleföretagen och fastighetsägarna. Vi mötte ett par teleoperatörer för att diskutera deras inbördes problem, säger Martin Andersson.Kundens marknadHan beskriver konkurrensen mellan teleoperatörerna som hård men påpekar också att det är en situation som gynnar kunderna.   – När det gäller fibernät kan man välja mellan åtminstone två alternativ. På många ställen i Finland har vi situationen att ingen erbjuder fibernät. Det är något vi varit oroliga över och ministeriet funderar på en bredbandsstategi.Dock har fastighetsägarna inte alltid uppskattat installerande av fiberkablar till höghusen i Mariehamn. Kommunikationsverket har behandlat flera ärenden där fastighetsägaren nekat en teleoperatör tillträde till ett höghus för att installera bredbandsnät.– Vi har haft tre fastighetsbolag i Mariehamn som trilskats med att släppa in teleoperatörerna.– Fastighetsägarna har ansett det vara krångligt om det bara är några enstaka kunder som kräver en viss teleoperatör, säger Martin Andersson.Kunden får väljaMartin Andersson påminner om att lagen är på kundens sida i de här fallen. Kunden har rätt att välja teleoperatör och det betyder också att bostadsaktiebolag och fastighetsaktiebolag ska ge kundens teleoperatör tillträde ”för att ansluta sitt allmänna kommunikationsnät till fastighetens eller byggnadens interna kommunikationsnät”.– Motsvarande tvister har inte ägt rum mellan fastighetsägare och operatörer på fastlandet. Vanligtvis har man med glädje tagit emot möjligheten till bredbandstjänster eftersom det höjt fastighetens värde. På Åland har man inte alltid förstått det.– I fortsättningen hoppas jag att alla förstår sina skyldigheter och rättigheter.I vissa byar på landsbygden står teleoperatörernas fiberskyltar tätt. En läsare beskriver det som ett fiberkrig.– Ja, det är en hård konkurrens. I och med att IP Connect är så pass aktiva har säkert de andra operatörerna ökat sin aktivitet.Åland har egen befogenhet gällande byggnadsreglerna.– Det skulle kanske vara en fördel om det fanns någon sorts tekniska krav på byggande av inomhusnät på Åland – till exempel att det ska finnas fyra fibrer för att alla konkurrenter ska koppla upp sig. Vi har föreslagit att landskapsregeringen ska fundera på det. Det ideala läget vore att man kan koppla flera operatörer till ett husnät samt vid behov använda gemensamma kabelstråk, säger Martin Andersson.Vissa förändringar är ändå på gång. I våras antog lagtinget en landskapslag om åtgärder för att främja en utbyggnad av bredbandsnät. Det handlar bland annat om att ägare och innehavare av bredbands-, energi- samt vatten- och trafiknät under vissa förutsättningar ska ge bredbandsnätsägare nyttjanderätt.Samordnad infoDessutom ska byggandet av infrastruktur samordnas. Via en central informationspunkt ska berörda företag både ge och få information om var planerade åtgärder ska ske. Ålands energimyndighet blir den instans dit en part kan vända sig om oenighet uppstått kring tekniska eller kommersiella villkor vid till exempel samnyttjande av infrastruktur. Lagen, som grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att skynda på utbyggnaden av bredband, har ännu inte stadsfästs av presidenten.Martin Andersson konstaterar att det i den rådande hårda konkurrenssituationen kan vara ganska svårt att få till ett samarbete.– Men i det långa loppet skulle alla vinna på att så långt som möjligt använda och dela på befintlig infrastruktur.

Annika Kullman