Susanne Perander, stadsmiljöchef i Mariehamn och tidigare myndighetschef vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, skriver i en gästledare i Ålandstidningen (15.7) att ”det lilla åländska samhället inte på ett opartiskt sätt kan upprätthålla alla de politiska organ som den nuvarande samhällsstrukturen kräver”.

Under sina fem år på Åland har hon bland annat sett exempel på att politiker fattar beslut om avgifter som berör släkt och vänners affärsverksamheter samt att ledamöter har pågående ärenden i den aktuella myndigheten.

Susanne Perander anser att en jävsanalys och en kort utbildning om jäv borde ingå i samtliga politiska tillsättningar på Åland.

Stadsstyrelsens ordförande Michele Ferrari säger att han i stort håller med om det hon skriver.

– Jag tycker det var en bra och viktig ledare. På Åland i stort uppstår lätt sådana jävssituationer som hon beskriver, vilket är beklagligt.

Tar man Mariehamns stad som exempel finns omkring 250 förtroendevalda och Michele Ferrari säger att dessa får en genomgång av vad som gäller kring jäv.

Avpolitisering

Susanne Perander skriver vidare i sin gästledare att processen att komma till beslut i olika frågor blir utdragen då styrelser och nämnder ofta har representanter från alla politiska partier. Men Michele Ferrari ser inte samma förklaring till att vissa ärenden tar lång tid att behandla.

– Jag tror inte att det är där problemet i långa beslutsprocesser ligger, utan partierna – även mitt eget – måste bli bättre på att förankra frågorna och diskutera på förhand så att inte nämndbeslut först går igenom i styrelsen men sedan inte i fullmäktige.

I stadsstyrelsen har förvisso inte alla partier en stol den här mandatperioden, men i nämnderna är representationen ofta bredare.

– Det är ju grundbulten i den kommunala demokratin att vi har en konsensuspolitik och att alla ska vara delaktiga. Det anser jag är väldigt viktigt, säger Michele Ferrari.

Lindrigare jävsregler för fullmäktigeledamöter

Politices magister Harry Jansson får ofta svara på frågor kring jäv, vilket han välkomnar.

– Det betyder att folk är medvetna om att systemet måste respekteras.

På Ålands kommunförbunds hemsida finns en jävshandbok för förtroendevalda och tjänstemän signerad Harry Jansson, i dag lagtingsledamot för Centern och tidigare bland annat minister och kommundirektör i Jomala.

Harry Jansson har haft med jävsfrågor att göra sedan 1980-talet och varje år får han frågor kring vad som gäller.

För fullmäktigeledamöter är jävsreglerna generösa – du kan delta i handläggningen av allt förutom sådant som rör dig själv personligen eller dina närstående.

– Men så fort du sitter i styrelser eller nämnder är reglerna väldigt stränga.

I de senare fallen anses jäv förekomma till exempel ”om det finns någon annan omständighet” som kan rubba förtroendet för personens opartiskhet.

Harry Jansson säger att det finns en enkel regel:

– Är det så att man själv börjar fundera på om man är jävig eller inte är det klokast att avstå.

Beslut kan rivas upp

Att jävsbestämmelserna följs är enligt Harry Jansson viktigt – och det gäller särskilt i planläggnings- och bygglovsärenden. Lämnas det senare in besvär mot besluten kan en domstol nämligen komma att landa i att beslutsprocessen påverkats av jäv.

– Man riskerar alltså att omkullkasta åratals arbete, som sedan måste göras om.

Hur vanligt är det, enligt din bedömning, att förtroendevalda jävas på felaktiga grunder eller jävar sig i onödan?

– Det är klart att det förekommer. Man ska samtidigt komma ihåg att man inte får använda jävsproblematiken som ett sätt att undandra sig ansvar och slippa vara med och ta obekväma beslut.