Åländska jordbrukare från fem gårdar har samlats hos mjölkproducenten Ole Blomqvist på Östergårds i Sund. Det är mycket kritiska till landskapsregeringens förslag till LBU-program för 2014–2020. De är oroade över förslagets konsekvenser för de egna företagen, för jordbruket som näring, för naturen och landskapsbilden samt för hela det åländska samhället.
De har granskat förslaget och med hjälp av sina rådgivare räknat på vad det innebär. För Bolstaholms gård i Geta handlar det om cirka 100.000 euro mindre räknat på hela sjuårsperioden. För Fårgården i Jomala blir motsvarande siffra cirka 70.000 euro på sju år.
–Vi förlorar mycket pengar på det nya stödsystemet. Jag kan inte se hur vi ska bli effektivare. Det kan leda till att vi måste trappa ner, säger Henrik Sundberg från Bolstaholm.
För Ole Blomqvists stora mjölkgård blir tappet 20.000 euro årligen.
–Det innebär att det verkligen blir ett gränsfall om det går runt eller inte. Marginalerna är så små i den här näringen. Stöden utgör en mycket stor del av lönsamheten, säger han.
–Och då har Östergårds topproduktion i Finland på sina mjölkkor, säger Henrik Sundberg.
Kontraktsbrott
För Mats Häggblom från Germundö gård i Saltvik sänks stöden med 43.000 euro per år.
–Jag känner mig lurad. Vi har satsat på en mottagningsstation för ekologiskt spannmål. Landskapet har deltagit i satsningen med motiveringen att miljön är viktig. Vi skulle vilja utveckla den här verksamheten ännu mer, men stämmer det som står i programmet kommer det inte att finnas många ekologiska spannmålsodlare kvar. När odlarna går över till konventionell odling får vår mottagning läggas ner, säger han.
Ann Sundberg från Bolstaholm ser de ändrade villkoren som ett kontraktsbrott.
–Vi har gjort investeringar för minst 20 år framåt enligt ett system som har varit ganska stabilt, säger hon.
–Jag skulle aldrig ha satsat om jag känt till det här programmet, säger Leif Hagberg från Tomtens mjölk i Saltvik.
Inte ens genom att sluta investera helt och hållet skulle Mats Häggbloms företag minska kostnaderna med 43.000 euro per år. Och slutar man investera är man ändå inne på en snabb avveckling, säger alla runt bordet.
–Landskapsregeringen slår undan våra förutsättningar fullständigt, säger John Mattsson från Odlarringen.
”Kapar benen”
I förslaget till nytt LBU-program saknas ungefär en miljon euro per år jämfört med nivåerna i det tidigare stödprogrammet, säger jordbrukarna.
Det nya programmet behöver ligga på minst samma nivå, anser de. Det skulle betyda lika mycket pengar 2020 som 2006, utan några justeringar uppåt. Alltså i praktiken en liten inkomstsänkning varje år i och med att kostnaderna stiger.
–Det är inte hutlöst att kräva samma summa, säger Henrik Sundberg.
–Vi anpassar oss varje år. Men en så här plötslig och dramatisk sänkning kapar benen direkt, säger Leif Hagberg.
Sådana åtgärder borde inte vidtas med minde än att hela EU genomför motsvarande sänkningar samtidigt, anser han.
Man behöver inte vända blicken längre än till Finland för att hitta en stabilare jordbrukspolitik, enligt Henrik Sundberg.
–Om landskapsregeringen tror på näringen behöver man prioritera och satsa på den, säger han.
Samhällsexperiment
Jordbrukens försämrade förutsättningar påverkar hela samhället, säger Ann Sundberg:
–Åland är så litet att det är mycket känsligt för samhällsexperiment som drabbar varje ålänning genom minskad köpkraft, ökad arbetslöshet och budgetunderskott för landskapet.
På Bolstaholms gård arbetar tre personer heltid.
–Om förslaget går igenom måste jag söka mig ut på arbetsmarknaden och då måste vi minska vår produktion eller sluta investera, säger hon.
Slakterier och mejerier behöver en viss produktion för att kunna drivas. Om dessa verksamheter läggs ner lär de inte startas upp på nytt.
–Det är så känsligt allting på Åland.
Det samma gäller för jordbruken.
–Näringsminster Fredrik Karlström tar Sverige som exempel. Men där har det bara blivit färre jordbruk och nu måste man importera 50 procent av sina livsmedel. Sveriges landsbygdsminister Eskil Erlandsson har insett att konsumenterna vill ha lokalproducerad mat och att jordbruket är en viktig näring. Men nu har tåget redan gått för deras del, säger Ann Sundberg.
”Måste ta ansvar”
Efterfrågan på lokalt producerade varor har gjort att det har funnits en framtidstro i branschen.
–Med det här förslaget visar landskapsregeringen att man ignorerar vad marknaden efterfrågar när det gäller lokalproducerade varor och deras betydelse för exporten, säger Ann Sundberg.
Näingsminister Fredrik Karlströms (MSÅ) vision om 1.000 kor till på Åland ser de därmed som en utopi.
Turismen är en sektor som drabbas i förlängningen, påpekar Mia Söderdahl från Fårgården. Turister uppskattar den vackra, öppna naturen.
–Vi har så mycket naturbeten på Åland och det är ett markant inslag i landskapsbilden. Det ger en otrolig naturrikedom. Nu ska man bara prioritera de allra bästa naturbetena. Resten blir skog, säger Ole Blomqvist.
–Turister vill man inte komma till en ort som är igenvuxen, säger Ann Sundberg.
–Som politiker har man ett samhällsansvar att förvalta. Det ansvaret måste de ta nu, säger hon.

Anna Jakobsson