I lördags arrangerade Ålands Brand- och Räddningsförbund Blåljusdagen vid Räddningsverket i Mariehamn. Personal från räddningstjänsten, polisen, Röda korset och andra länkar i samhällets räddningsberedskap var på plats för att visa upp för sig för allmänheten. Förutom att informera om sina olika verksamheter hoppas man dessutom kunna locka fler sökande till yrkena.

Landets brandmän utbildas vid Räddningsinstitutet i Kuopio. Var tredje år ges räddningsmannakursen på svenska. Vid senaste intaget kom 14 personer in. Två av dem är från Åland; Freddy Österberg och Christoffer Andersson.

– Skolan är finskspråkig men utbildningen sker helt på svenska. Man lär sig ändå lite finska samtidigt då en del begrepp förekommer på båda språken. Det är en väldigt tydligt och bra utbildning, säger Freddy Österberg som sökte räddningsmannautbildningen för att komplettera sin tidigare utbildning som ambulanssjukskötare.

Yle-dokumentär

Christoffer Andersson instämmer.

– Jag har varit intresserad av brandmannayrket länge och gick tidigt med i FBK. Så jag beslutade mig att söka, trots att det var lite kort varsel, och kom in. Jag kan inte mycket finska, men det fungerar utmärkt.

I januari sänder Yle en dokumentär som följt just den kurs som de båda ålänningarna går.

– Där kan den som är intresserad se mer av hur det går till.

Freddy Österberg säger att han trivs så bra med räddningsmannautbildningen att han inte kan bestämma sig för om han ska fortsätta som brandman eller gå tillbaka till ambulanssjukskötare.

Brandmännens marknad

Ronnie Emet från Räddningsinstitutet, beskriver situationen som att det är brandmännens marknad. Det finns gott om jobb med goda karriärmöjligheter.

– Efter den stora pensionsreformen då man flyttade pensionsåldern uppstod ett behov som nu måste fyllas. Till år 2030 kommer det att saknas tusen brandmän i hela landet.

Räddningsinstitutet har i snitt 300 sökande på 70 platser. Men många faller bort genom att inte klara de fysiska grundkraven.

– Om man beslutar sig för att söka gör man klokt i att förbereda sig och börja träna ett år i förväg.

På webbsajten www.bliraddningsman.fi finns närmare information om inträdeskraven.

Representera samhället

Polisyrkeshögskolan har samma problem med sökande som inte klarar de fysiska kraven, säger kommissarie Christian Romberg. Där har man tvingats justera antagningstestens poängräkning något. Av hela testet utgörs 20 procent av fysiska prestationer och resten av olika lämplighetsbedömningar.

Polisyrkeshögskolan ger svenskspråkiga kurser med ett och ett halv års mellanrum. Till den finskspråkiga utbildningen ordnas det fyra ansökningsperioder varje år.

– Vi söker människor med alla olika sorters bakgrund. Poliskåren ska representera hur samhället i övrigt ser ut. Och vi skulle önska fler sökande från Åland. Just nu har vi inga härifrån.

Utbildningen består av ett och ett halv års närstudier vid skolan i Tammerfors, och därefter tio månaders betald praktik.