En stor grupp människor samlas framför Rysslands konsulat på tisdagen, då det gått exakt tusen dagar sedan Ryssland invaderade Ukraina. Sedan dess har det varje kväll hållits manifestationer mot kriget på det som nu kallas Ukrainaplatsen i Esplanaden.
– En gång var vi fyra herrar och en annan gång var det tre damer, säger Mosse Wallén som är en av dem som brukar vara på plats.
Alla de andra 998 gångerna har man varit fler än så, och som mest har man varit flera hundra personer.
– Det har kommit turister med båtarna och det har väckt internationell uppmärksamhet, säger Mosse Wallén.
Blir inte bättre
Hollands största nyhetsorganisation NOS har en korrespondent som dokumenterar den tusende manifestationen den här kvällen.
– Jag gör ett inslag om hur Finland har förändrat sin position sedan kriget i Ukraina inleddes och om att man beslagtagit rysk egendom, säger journalisten Rolien Créton.
Även Yle har ett team på plats.
Manifestationen följer det upplägg som man brukar ha, med rop, sång och tystnad. Den här kvällen har man dock extra program. Mosse Wallén håller ett kort tal.
– I tusen dagar har kriget pågått och ingenting tycks bli bättre, säger han.
Sjunger på ukrainska
Församlingspastor Edgar Vickström läser en bön.
– Hjälp oss att varje dag orka stå här och påminna angriparen om att det finns en annan väg, en bättre väg. Fredens, frihetens och kärlekens väg, säger han.
Sedan följer tio tysta minuter där deltagarna står i en lång rad framför konsulatet. Niclas Stjärnfelt avslutar tystnaden med att sjunga Ukrainas nationalhymn på ukrainska. Sedan vandrar alla hem genom mörkret.
Nyhetskommentar/Jonas Bladh: Vart tar kriget vägen nu?
1.000 dagar efter Rysslands olagliga invasion av Ukraina avfyrade det angripna landet de första långdistansrobotarna mot sin angripare. Den avgående amerikanske presidenten Joe Biden gav så sent som på söndagen grönt ljus till att använda de amerikanska långdistansvapnen i Ryssland. Fem av sex sköts ned, men rapporterna säger att den militärbas med nordkoreanska vapen som var målet förstördes.
Samtidigt som robotarna slog ned undertecknade Rysslands president Vladimir Putin en ny doktrin för användning av kärnvapen. Den ger Ryssland ”rätt” att använda kärnvapen vid ett större angrepp mot landet från exempelvis Ukraina.
Efter 1.000 dagar av krig står vi nu vid ett vägskäl. Vart kommer kriget att ta vägen nu? Frågetecknen är många. Kommer Ryssland att göra verklighet av sina kärnvapenhot eller hoten mot västländer som stöder Ukraina med vapen? Vad kommer att hända med det amerikanska stödet till Ukraina när Putinkompisen Donald Trump åter tar plats i Vita huset? Och kommer Europa att kunna täcka upp för ett eventuellt amerikanskt avslut av stödet?
Samtidigt som dessa frågetecken hopar sig eskalerade alltså konflikten i och med robotattacken och den ytterst aggressiva ryska reaktionen från flertalet politiker. Det hotades på nytt med kärnvapen, USA ska ödeläggas och kanske Frankrike och Storbritannien också.
Så har det låtit förr, men ändringen av kärnvapendoktrinen är ny. Dessutom rapporteras det att Ryssland lånat in uppåt 100.000 nordkoreanska soldater till kriget.
Mot bakgrund av det var Bidens beslut att släppa tyglarna som hållit tillbaka Ukraina från attacker inne i Ryssland rätt. Om ett i numerär underlägset Ukraina ska ha en chans att vinna kriget måste man kunna attackera Ryssland också i Ryssland. Det tvingar Putin att sätta in styrkor också där, att också han måste ta ansvar för defensiv krigföring, inte bara en blodig offensiv i Ukraina. Det kostar i mantal och pengar, och kan möjligen underminera styrkorna vid fronten.
Mest kommer dock Donald Trump att spela roll för hur kriget utvecklar sig. Om han gör allvar av hoten att dra in allt stöd till Ukraina kommer det bli mycket svårt för det stolta folket och dess president Volodymyr Zelenskyj att överleva den ryska aggressionen.
Och frågan är vad det får för konsekvenser för Putins vidare planer på att återställa det fallna Sovjetunionen.
Jonas Bladh
