Valdagen bör inte flyttas, men de kandidater som kommer in i lagtinget måste redovisa hur de finansierat sina kampanjer. De är två av de förslag den parlamentariska kommittén som sett över vallagstiftningen nu kommer med.
POLITIK Det var för lite mer än ett år sedan kommittén fick till uppgift att göra en översyn av landskapslagen om lagtings- och kommunalval, där en utredning av tidpunkten för valen var en viktig del.
I rapporten konstaterar man att ett argument för att hålla lagtings- och kommunalval på våren i stället för på hösten är att det möjliggör en längre valrörelse.
Slutsatsen är att nackdelarna med att flytta valdagen, vilket skulle innebära att mandatperioden för de som valdes in senast förlängs, trots allt är fler än fördelarna. Framförallt finns det ett motstånd mot att förlänga mandatperioden för sittande lagting eller fullmäktige.
-Om man ska flytta valdagen borde man låta det kommande valet gå i normal ordning för att sedan hålla nästa valet vid den nya tidpunkten. Att förslaget rann ut i sanden handlar sist och slutligen om att det inte finns en politiskt konsensus för att flytta valdagen, säger Folke Sjölund (Lib), kommitténs ordförande.
Valfinansiering
Man anser heller inte att lagtingsvalet och kommunalvalet ska hållas vid olika tidpunkter. Ett skäl skulle kunna vara att kommunalvalet lätt hamnar i skuggan av lagtingsvalet, men om man separerar valen anser kommittén att det finns en risk för att valdeltagandet i kommunalvalet sjunker kraftigt.
En nyhet i den åländska vallagstiftningen som kommittén däremot vill införa är att de som väljs in i lagtinget, deras ersättare samt de politiska partierna blir skyldiga att redovisa hur de finansierat sina valkampanjer. För enskilda kandidater är det bidrag över 500 euro som ska redovisas och för partier bidrag över 1.000 euro.
-Det är för att undvika framtida diskussioner om valfinansiering som förekommit på andra ställen. Väljarna ska kunna ta ställning till om det finns några kopplingar mellan till exempel personer eller organisationer och den som blir invald, säger Folke Sjölund.
Kan detta innebära att den privata valfinansieringen minskar?
-Jag tror den privata valfinansieringen på Åland har varit väldigt blygsam. Men om den minskar kan man dra slutsatsen att det funnits kopplingar som man inte velat redovisa öppet.
Systemet fungerar bra
Rapporten innehåller även en del mindre förslag. Bland annat vill man att politiska föreningar ska få direktnominera kandidater i kommunalvalet.
Man vill även att taket på 45 kandidater på lagtingslistorna slopas, och att taket i stället blir 90 kandidater i lagtingsvalet och tre gånger antalet mandat i kommunalval.
Trots att kommitténs arbete inte producerade några revolutionerande förslag är ordföranden nöjd med slutprodukten.
-Vi har kommit fram till att det nuvarande systemet fungerar rätt bra. Det är därför vi föreslår så små förändringar.

Ålandstidningen