Efter skatteförvaltningens senaste redovisning i slutet av december ligger de samlade utbetalningarna av kommunalskatter på 98,2 miljoner euro. Kommunerna har budgeterat 102,9 miljoner, vilket alltså innebär ett underskott på 4,7 miljoner, enligt kommunförbundets egna kalkyler.
Summan av samfundsskatterna ligger en kvarts miljon under budget, vilket gör att kommunerna totalt får in fem miljoner mindre än beräknat. Eftersom deras sammanlagda budgeterade resultat för fjolåret var minus 6,6 miljoner, så riskerar förlusten för 2020 att bli uppemot tolv miljoner.
– Samfundsskatterna för 2020 är intressanta eftersom en så stor del härrör från 2019. Risken är att vi kommer att se en negativ korrigering 2021 i paritet med den positiva korrigeringen i fjol, om tillväxten inom näringslivet är så dålig som man kan befara, säger vd Magnus Sandberg på Ålands kommunförbund.
Avvikande underlag
Han förklarar att utbetalningarna till kommunerna baseras på kommunens skatteandel i den senast slutförda beskattningen, alltså till största delen 2019, samt att alla förändringar relaterar till rikets genomsnitt.
– Men ökningen av arbetslösheten har varit större på Åland än i övriga landet. Enbart utgående ifrån den inverkan som pandemin har haft är det rimligt att anta att skatteintäkterna minskar i kännbar omfattning och att kommunernas utgifter kan komma att öka.
En första indikation på utvecklingen väntas i slutet av februari, när Skatteförvaltningen kommer med redovisningarna för januari.
– En säkrare prognos för 2020 kommer först i maj-juni, men det är ändå svårt att få en enhetlig bild. Vissa företag går bra, medan andra stora arbetsgivare själva inte är några skattebetalare.
Många stora underskott
För Mariehamns stad blev skatteinkomsterna under fjolåret preliminärt 3,5 miljoner lägre än budget, varav tre miljoner på kommunalskatten. Stadsledningen har dock tagit en försiktig linje i årets budget, där kommunalskatten budgeteras fyra miljoner lägre än i fjol.
Utfallen i flera större kommuner är väsentlig lägre än budget. Saltvik ligger nästan en halv miljon under, Finström drygt 400.000, Lemland över 300.000 och i Sund fattas drygt 200.000 euro. För Sottunga handlar det i ännu högre grad än tidigare om överlevnad. Skatterna ser ut att minska med en fjärdedel efter att både november- och decemberredovisningarna varit negativa.
Bland undantagen finns Kumlinge och Vårdö, där skatterna ser ut att öka med tvåsiffriga procenttal.
Negativa överraskningar
Magnus Sandberg understryker att även om inkomstskatterna har vuxit jämfört med 2019 så är risken att de som blivit arbetslösa inte rättat sina skattekort och därmed får större återbäringar, vilket i sin tur leder till negativa rättelser för kommunerna under 2021.
– Till det kommer de långa eftersläpningarna och den osäkerhet som systemförändringarna i skattesystemet har medfört. Det kan fortfarande komma överraskningar.
Han säger samtidigt att det är en risk att bli överdrivet negativ.
– Grundproblemet för kommunerna är att man haft samma verksamhet i tio år. Kostnadsökningen har varit flera procent per år och när skatteintäkterna viker håller det inte i längden.
Ett tydligt tecken på läget är att endast hälften av kommunerna har ett positivt årsbidrag.
Långsiktiga förändringar
Konjunktursvängningarna i ekonomin påverkar den offentliga sektorn med ganska lång fördröjning. Den plötsliga ökningen av arbetslösheten och nedgången i efterfrågan som drabbat tjänsteproducerande företag påverkar ofrånkomligen skatteunderlaget. Risken är att underskottet i den offentliga sektorn ökar de närmaste åren som följd av coronapandemin.
– Det finns flera långsiktiga strukturella förändringar, som påverkar framtiden. Till exempel en minskad rederiverksamhet, ändrade mötes- och arbetsresevanor till följd av distansarbete och smittskyddsrestriktioner, plus de reformer som trädde i kraft vid årsskiftet, framför allt Kommunernas socialtjänst, KST. Åland har också haft en lägre skattetillväxt än resten av landet, framhåller Magnus Sandberg.
