Ålands kommunförbunds utredning av fastighetsskattelagstiftningen är nu klar. Syftet har varit att reda ut skillnaderna mellan fastighetslagstiftningen på Åland och i Finland. Förra veckan godkände förbundsstyrelsen en skrivelse i ärendet som nu skickas till landskapsregeringen.

Fastighetsskattelagstiftningen på Åland har i princip varit i bruk i sin nuvarande form sedan 1993, medan Finlands lagstiftning har ändrats flera gånger under 2010-talet. I utredningen fastställs att de åländska undantagen från blankettlagen dels påverkar kommunernas handlingsutrymme, dels får ekonomiska konsekvenser.

Förbundsstyrelsen har därför landat i att utredningen ger belägg för att det finns anledning att se över hela strukturen.

Bakomliggande orsaker

Kommunförbundet konstaterar att den nedre gränsen för skattesatserna på Åland genomgående är 0,0 procent.

– Å ena sidan innebär detta att de åländska kommunerna har större handlingsutrymme, i riket finns en lagstadgad miniminivå som inte gäller på Åland. Å andra sidan är handlingsutrymmet begränsat när det gäller ”andra bostadsbyggnader” och ”vissa anläggningar” på grund av de åländska avvikelserna i lagstiftningen, säger förbundsdirektör Minna Hellström.

När det gäller skattesatserna för ”andra bostadsbyggnader” är till exempel det tillåtna åländska intervallet 0,0-0,90 procent, medan finländska kommuner har möjlighet att besluta om en skatt från minst 0,93 till högst 2,0 procent. I det här fallet vill förbundet att den övre gränsen på 2,0 procent borde tillämpas även på Åland.

Att intäkterna från fastighetsskatterna i Finland är högre än på Åland ser förbundet flera orsaker till. En är de geografiska skillnaderna, en annan hur fastighets- och markägandet ser ut och en tredje orsak är antalet kommuner.

Men huvudförklaringen, menar man, är ändå att de åländska kommunerna genomgående har en lägre fastighetsskatteprocent än kommunerna i övriga landet.

Nominell effekt

Baserat på utredningen vill kommunförbundet se en rad åtgärder. En av dem är att den nuvarande lagstiftningen ska utvärderas och revideras.

Dessutom konstateras att inkomsterna från sol- och vindkraftverken ökat med 50 procent i Finland sedan 2020 och att det framför allt har haft stor betydelse för mindre kommuner.

Här anser förbundet att de åländska kommunernas möjligheter att beskatta vissa anläggningar – vindkraftverk – inte borde vara knuten till den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen utan att den finländska modellen borde tillämpas i stället.

I skrivelsen framför Ålands kommunförbund att fastighetsskatten visserligen endast utgör en liten del av kommunernas totala skatteintäkter – kommunalskatten och samfundsskatterna ger betydligt mer – men att fastighetsskatterna ändå ”fyller en funktion som en bredare palett av verktyg som sträcker sig längre än den fastboende kommuninvånaren”.

– Initiativet till en utredning kom från förbundsstämman i höstas, säger Minna Hellström.