Behovs- och resursplanen sträcker sig för kort fram i tiden. Det tycker lagtingsledamot Barbro Sundback (s). Där är hon oense med finansminister Mats Perämaa (lib) som menar att planen är en unik långsiktig politik.
BUDGET När budgetdebatten inleds på onsdagen är den finansiella krisen i världen i högsta grad närvarande. Flera ledamöter håller orostyngda anföranden och replikskiften där man påpekar att regeringen inte har stramat åt tillräckligt.
Finansminister Mats Perämaa framhåller å sin sida att landskapet bättre än någonsin är rustat för att möta sämre tider genom den långtgående behovs- och resursplanen.
-Vi har en flerårig investeringsplan som kan förhindra en krasch inom byggbranschen, vi planerar en översyn av landskapets personal och framöver vill vi i lag reglera hur man hanterar in- och utsättningar i landskapets utjämningsfond säger han.
Vill ha tydligare mål
Samtidigt tror Mats Perämaa att Åland kommer att klara lågkonjunkturen bättre än många omgivande regioner. För det talar den låga arbetslösheten, att näringslivet inte är så exportberoende och att turister under lågkonjunktur lockas att resa kortare resor. Dessutom har ålänningarna en hög tillit till sina banker.
Lagtingsledamot Anders Eriksson (åf) ifrågasätter att behovs- och resursplanen inte kom tidigare och att den inte genomsyrar den liggande budgeten mer. Han får medhåll av ledamot Barbro Sundback (s), andre vice talman Gun-Mari Lindholm (ob) och ledamot Danne Sundman (ob).
-Jag håller med om att den kunde ha kommit tidigare, men vi ville ha så dagsfärsk information som möjligt, svarar Mats Perämaa.
Lagtingsledamot Roger Jansson (fs) tycker att planen dessutom är för vag. Barbro Sundback (s) hade önskat att planen sträckte sig till år 2020 och inte bara till år 2011.
-Den kan bli tydligare på flera punkter, men den är en bra utgångspunkt säger Mats Perämaa.
Krympande förvaltning
Lagtingsledamot Danne Sundman sammanfattade ganska väl oppositionens samlade omdöme om den liggande budgeten.
-Självstyrelsens stora problem är och har alltid varit att man inte kan prioritera vilka områden som är viktiga, sa han.
Framöver verkar lagtinget vara överens om att delar av verksamheten bör minskas eller landa i privata händer. Alla välkomnar den kommande minskningen av personalen som föreslås de kommande åren.

Tone Nordling