Svart krabba
Regi: Adam Berg.
Manus: Adam Berg och Pelle Rådström efter en roman av Jerker Virdborg.
I rollerna: Noomi Rapace, Erik Enge, Dar Salim, Jakob Oftebro, David Dencik, Ardalan Esmaili, Aliette Opheim, mfl.
Längd: 112 minuter.
Premiär på Netflix: Den 18 mars.
Ett förödande krig har lagt stora delar av det icke namngivna nordiska landet i ruiner. Fienden pressar på och motståndet har en sista chans att vända utvecklingen. En liten grupp soldater får i uppdrag att frakta två kapslar med hemligt innehåll som kan vända krigsutvecklingen, till en bas på en skärgårdsö två mil inne på ockuperat territorium. Soldaterna kommer från olika håll, och har handplockats för att de är skickliga skridskoåkare. Över isen är enda sättet att ha en chans att osedd ta sig ut till ön.
Det är upplägget i den svenska Netflixfilmen ”Svart krabba” som hade premiär i fredags. Huvudrollen görs av en mycket sammanbiten Noomi Rapace, och med i den lilla kommandogruppen finns prickskytten Granvik spelad av åländske Erik Enge, vilket är orsaken till att Ålandstidningen recenserar denna habila men rätt konventionella actionthriller av regidebuterande Adam Berg (bror till Jocke Berg, vars band Kent han gjort många musikvideos åt).
Manuset bygger på en roman av Jerker Virdborg, en författare som excellerar i att skapa stämningsmättade och gåtfulla historier, laddade med oroande detaljer.
Filmen berättar inget om bakgrunden till kriget eller vem fienden är. Den enda man lär känna lite grand är Noomi Rapaces figur Edh som försetts med en liten tillbakablick för att förklara varför hon har starka personliga skäl att nå ön.
Förutom att leverera iskall action handlar filmen om hur bräcklig tilliten människor emellan blir under krislägen. Vem kan man lita på och var går gränsen för det personliga ansvaret?
Mest originella och minnesvärda är de påkostade dystopiska katastrofmiljöerna med söndersprängda städer, en kantrad kryssningsfärja fast i isen och ett hav med hundratals fastfrusna lik.
Med sin linjära handling bryter ”Svart krabba” inte någon ny mark inom dystopiaction-genren, men skådespelarna och inte minst iscensättningen håller god internationell klass. Och även om Erik Enge inte har så många repliker – det här är Noomi Rapaces film – har han ändå ett par scener där han får blixtra till, både med geväret och ansiktet.
