Ålands sjöfartsmuseum har ett stort arkiv. Till de mest efterfrågade delarna hör mönstringsrullor, sjömansregister och skeppsjournaler med historiska uppgifter om sjömän och fartyg på Åland. Originaldokumenten är ofta sköra, men museet håller som bäst på att fotografera och skanna in handlingarna så att originaltexten kan läsas digitalt på en zoombar bild.

– Nu kan man sitta hemma vid sin dator och söka i det digitala arkivet på museets hemsida, säger Anna Grönholm som håller i det digitala arkivet tillsammans med biträdande antikvarie Emilia Wall.

Hittills har man hunnit digitalisera materialet från Mariehamns och Vårdös sjömanshus, från andra hälften av 1800-talet till mitten av 1900-talet.

– Alla sjömän som ville mönstra på ett fartyg på Åland registrerade sig på ett av de två sjömanshus som fanns här. Så här i arkivet finns i princip alla åländska sjömän under dessa år med.

Administrera stöd

Sjömanshusens uppgift var bland annat att administrera stöd och förmåner till pensionerade och yrkesskadade sjömän som skulle få bidrag. Mönstringsrullorna innehåller uppgifter om sjömannens namn, födelseår, lön och på- och avmönstringsdatum samt befattning på fartyget.

– Om de har rymt i någon hamn kan man se noteringar om det. I början av 1900-talet var de sydamerikanska hamnarna populärast att rymma i. Senare blev det vanligare att smita i Australien, berättar Anna Grönholm.

De som åkte fast sattes i arrest hos den lokala polisen tills det kom en kapten som behövde besättningsmän och löste ut dem.

Sjömansrullorna innehåller i stort samma uppgifter som mönstringsrullorna men följde med fartygen på resorna runt om i världen. Här skrev befälhavaren in alla uppgifter om det som hände sjömännen under resan. Väl hemma i hamn igen lämnades sjömansrullan in vid sjömanshuset och vissa uppgifter överfördes till mönstringsrullorna. Med hjälp av de olika konsulatens stämplar i sjömansrullorna, går det att fastställa mer exakt vilka hamnar fartygen besökt. Det betyder att man ibland kan följa ett fartyg och dess besättning från avgången till återkomsten, och se hur handelsvägarna gått.

Årtalsbaserat

Man söker i arkivet utgående från årtal och fartygsnamn och kan på så sätt hitta fram till besättningslistorna. Ännu går det inte att fritextsöka efter enskilda sjömansnamn.

– Vi har experimenterat med att göra all text i en del av ett register sökbar, men det är en väldigt tidskrävande process då det måste göras för hand. Så fritextsökning ligger en bra bit in i framtiden. säger Anna Grönholm.

Skeppsjournalernas information kan vara användbar inom fler typer av forskning än personutredningar. Till exempel har väderobservationerna visat sig vara en guldgruva för klimatforskningen. Och som Ålandstidningen berättade den 12 mars använde nyligen två konstnärer uppgifter från Pommerns skeppsjournal för att återskapa en storm från 1934.

– Vi får nya frågor varje vecka och hjälper gärna till. Men om man vill komma hit till oss på museet för att söka i arkivet måste man boka tid först.

Sjöfartsmuseets digitala arkiv är tillgängligt på museets webbplats. Det är gratis att använda och kräver inte att man registrerar sig.