Liberalerna
Valet 2015: 23,3 procent (7 mandat).
Valet 2011: 20,3 procent (6 mandat).
Största valmagneter 2015: Katrin Sjögren (517 röster), Viveka Eriksson (338 röster).
Formkurva: svagt uppåt
Mandatperioden så här långt: Lantrådet Katrin Sjögren har under det senaste året tagit en betydligt mer dominant roll i regeringspolitiken, inte minst tack vare att hon tagit taktpinnen i arbetet med den nya självstyrelselagen/det nya ekonomiska systemet. Budgeten har i princip balanserats under regeringstiden, men finansminister Mats Perämaa angrips också allt hårdare av oppositionen för att inte överskottet är större trots att landskapets intäkter ökat kraftigt. I lagtinget har partiets ledamöter varit oerhört trogna landskapsregeringen, och också med hetta försvarat den.
Läget inför valet: Regeringen Sjögrens eftermäle står och faller med att de tre största löften i regeringsprogrammet – kortrutten på västra Föglö, kommunreformen och en ekonomi i balans – genomförs. Att självstyrelselagsrevisionen föll svärtar inte ned partiet, men skulle man vika sig mot Finansministeriet i frågan nya regler för Ålands finansiering skulle svekdebatten bli stor, efter alla hårda ord. Partiet står väl rustat inför valet, det man behöver förbereda sig på är attacker om att man givit (S) för stor makt.
Centern
Valet 2015: 21,6 procent (7 mandat).
Valet 2011: 23,6 procent (7 mandat).
Största valmagneter 2015: Veronica Thörnroos (494 röster), Britt Lundberg (389 röster).
Formkurva: Svagt uppåt
Mandatperioden så här långt: Centern inledde sin första mandatperiod som oppositionsparti oerhört svagt, närmast i chock över att inte får vara med och bestämma. Under den senare halvan har man dock utgjort en kraftfull opposition och alltid ettrigt, och ibland taktiskt slugt, försökt skjuta in kilar mellan regeringspartierna. Vissa attacker har tagit hårt, men man har inte lyckats splittra regeringsblocket. Har fått kritik för avsaknaden av egna alternativ.
Läget inför valet: Centern har varit det ledande oppositionspartiet, men att vara opposition handlar mycket om att säga nej, men fram till valet måste (C) också presentera sina egna alternativ till exempelvis kommunreformen, då flera kommuner står inför stora ekonomiska problem. Men det största bekymret för Centern är fortfarande den djupa spricka som de flertaliga ordförandestriderna orsakat i partiet. Vill man leda en kommande landskapsregering behöver de ledande företrädarna lära sig att samarbeta bättre. Dessutom måste man fundera över hur man ska vinna över ett av LR:s partier till en sådan regering, vilket inte blir lätt efter de många fräna attacker som (C) framfört i lagtinget.
Moderat Samling
Valet 2015: 17,9 procent (5 mandat).
Valet 2011: 13,9 procent (4 mandat).
Största valmagneter 2015: Tage Silander (460 röster), Johan Ehn (365 röster).
Formkurva: Svagt nedåt
Mandatperioden så här långt: Den ena av partiets två ministrar har det stormat kring (Mika Nordberg) i frågorna om skärgårdstrafiken och kortrutten. Kring den andre (Wille Valve) har det varit ganska tyst. Partiets kanske allra starkaste namn, Johan Ehn, har på eget bevåg tagit ett steg tillbaka och tvekar om en fortsättning, likaså gör röstmagneten Tage Silander. Samtidigt har man fått igenom både skatteavdrag och just kortrutten i regeringsarbetet, samtidigt som man inte fått stryk av den hårda debatten om kommunreformen.
Läget inför valet: Att flera av de tyngsta moderaterna tvekar inför en fortsättning i politiken torde vara ordförande Annette Holmberg-Janssons största huvudvärk. Den näst största bör vara hur hon själv ska ta mer plats i debatten och tydligt ta posten som partiets ledare. I dag framstår det moderata ledarskapet som otydligt, och det är sällan ett framgångsrecept i en valrörelse. Det återstår också att se om Moderaterna håller fast vid regeringen hela vägen in i mål, uppvaktningen från Centern har varit intensiv under mandatperioden.
Socialdemokraterna
Valet 2015: 15,8 procent (5 mandat).
Valet 2011: 18,5 procent (6 mandat).
Största valmagneter 2015: Camilla Gunell (809 röster), Nina Fellman (417 röster).
Formkurva: svagt nedåt
Mandatperioden så här långt: Socialdemokraterna fick två ministerposter som ligger långt från kärnväljarnas huvudfrågor, näringspolitik och kansliministerposten. Hur kommer det att påverka i valet, då S bör trycka hårt på de sociala bitarna? Kansliminister Nina Fellman har stått mitt i den största politiska stormen med sin kommunreform. Det lär knappast påverka hennes väljarunderlag, hennes väljare förväntar sig att hon är tuff och orädd, men kan det slå bort marginalväljare från partiet?
Läget inför valet: Att Carina Aaltonen först lämnade regeringslinjen i frågan om kortrutten, och sedan tvekar inför att ställa upp i valet, bör vara en huvudvärk för S. Hon, som tidigare minister och med ett grundmurat förtroende miljöfrågor, är viktig för S. Och hur skulle hon ställa sig om det bildas ett miljöparti före valet, som motsätter sig kortrutten? Som nämnts ovan måste också S öka trycket i de sociala frågorna, samtidigt som man inte kan kritisera regeringen man suttit med i. Det blir en lurig uppgift.
Obunden samling
Valet 2015: 9,6 procent (3 mandat).
Valet 2011: 12,6 procent (4 mandat)
Största valmagneter 2015: Bert Häggblom (595 röster), Lars Häggblom (163 röster).
Formkurva: uppåt
Mandatperioden så här långt: Turbulensen efter misshandelsåtalet mot, och uteslutningen av, Fredrik Fredlund ur parti och lagtingsgrupp skadade förtroendet. samtidigt har ordförande Bert Häggblom varit osedvanligt aktiv i debatten och utmanat Centern om att leda oppositionens kritik av regeringen. Partiet har också lagt en politisk kurs som ligger nära Åländsk demokrati, men uttryckt på ett mer städat sätt. En väljargrupp som är rörlig, och säkert lockas av den starka Bert Häggblom.
Läget inför valet: Har egentligen inga större problem, även om den kommande hovrättsdomen mot Fredlund kan störa i valrörelsen. Det största bekymret är att partiet är så beroende av Bert Häggbloms röstunderlag. Fler starka kandidater behövs. Anders Holmberg har tagit initiativ i stadspolitiken, och kan dra fler röster. Men det fortfarande behövs ytterligare starka röstmagneter.
Ålands framtid
Valet 2015: 7,4 procent (2 mandat).
Valet 2011: 9,9 procent (3 mandat).
Största valmagneter 2015: Axel Jonsson (281 röster), Brage Eklund (152 röster).
Formkurva: nedåt
Mandatperioden så här långt: Axel Jonsson och Brage Eklund har stått för den mer nyanserade oppositionspolitiken i lagtinget, och varit motpol till samtliga andra partier i självstyrelsefrågorna. Man har också vinnlagt sig om att lyfta fram de sociala frågorna som viktiga för partiet för att bredda bilden av partiet.
Läget inför valet: Har kanske sämst utgångsläge av alla då de två lagtingsledamöterna förmodligen båda lämnar politiken. En ny oprövad ordförande i Pia Eriksson får en tuff uppgift att ens hålla partiet kvar i lagtinget. Möjligen känner grundaren och tidigare ordföranden Anders Eriksson kallet att komma tillbaka? Om så sker finns chansen till ett resultat i trakterna av det senaste.
Åländsk demokrati
Valet 2015: 3,6 procent (1 mandat)
Valet 2011: -
Största valmagneter 2015: Stephan Toivonen (341 röster), Johan Boman (70 röster).
Formkurva: svagt nedåt
Mandatperioden så här långt: Stephan Toivonen kan förstås inte, ensam lagtingsledamot som han är, föra en lika bred politik som de större grupperna. Men de frågor som ÅLD ägnat sig åt har spretat från flyktingmotstånd och droger till gasbilar och koboltgruvor i Kongo. Toivonen har dock under mandatperioden, i finans- och näringsutskottet, bildat vissa allianser med oppositionskollegor.
Läget inför valet: Tufft. I partiets hjärtefråga, invandringsmotståndet, utmanas man av Obundna. Kandidatlistan är ännu lika tunn som inför förra valet. ÅLD är och förblir Stephan Toivonen, och hans största uppgift förblir att dra tillräckligt många röster på egen hand för att hålla liv i sitt parti. Men det är samtidigt inte lätt, då invandringsfrågan falnat i takt med att Europa stängt sina gränser och den stora flyktingvågen avtagit. Paradoxalt nog vore en ny flyktingkris det bästa som kunde hända ÅLD.
Jonas Bladh
