Ingen oenighet märktes i lagtinget när man debatterade det andra försöket till lagstiftning om näringsrätt och jordförvärv. Förslagen var i sak desamma som lagtinget tidigare godkänt, men med tydligare motiveringar.
Som Ålandstidningen tidigare berättat fastnade förslagen i lagstiftningskontrollen i Helsingfors. Man hänvisade då till att språkklausulen kunde strida mot EU-rätten.
Tage Silander (MSÅ) menade att det är besvärande att någon annan instans ska värdera de beslut lagtinget tar.
– Vi borde fundera om det ens ska finnas en laggranskning på andra sidan Skiftet. Vi är inte det högsta organet, någon annan bestämmer om vi tänker rätt eller inte, sade han.
Han fick medhåll av vice lantrådet Harry Jansson (C), till vars ansvarsområde lagstiftningen hör.
– Den åländska lagkontrollen är unik, ingen annanstans i världen finns det ett parlament som har det så här, att andra har synpunkter på oss, sade han.
Ansvar
I debatten kring lagstiftningen om jordförvärvstillstånd lyfte Simon Holmström (HI) upp ansvaret för att äga mark. Med historiska exempel visade han att jordförvärvsrätten ska betraktas som ett skydd mot utsugning av de åländska naturresurserna.
– Jag menar att en jordförvärvslagstiftningen också behövs ur miljömässigt hänseende. Uppluckrade regler hade lett till ökat exploateringstryck och Vilda Västern-planering när kommunerna som skulle tävla om de mest välbärgade sommarålänningar och vi skulle tappat mer av den skärgårdskultur som vi borde slå vakt om, sade han
Säkerhetspolitik
Katrin Sjögren (Lib) sade att det tillkommit en ny aspekt i frågan, den säkerhetspolitiska. Hon lyfte fram internationella exempel med Kina.
– Kina köper upp hamnar, områden i Afrika och köpte även Australien största lantbruksföretag. Att äga mark har blivit säkerhetspolitik, sade hon.
Hon lyfte även fallet med bolaget Airiston Helmi som köpte upp öar i Åbolands skärgård, som sedan visade sig vara en del i penningtvätt. Det ledde till att Finland ändrade lagstiftningen så att staten kan ingripa om det finns risk för statens säkerhet vid köp av vatten- och markområden.
– Det har fått nya dimensioner och vi behöver också ge akt på det. Vårt lås är jordförvärvslagen, sade hon.
Lagförslagen ska nu behandlas av lagtingets lag- och kulturutskott.
