För första gången sedan 1997 blir Åland nu en närande del av Finland igen, säger landshövding Peter Lindbäck.
Samtidigt innebär den drastiskt minskande klumpsumman att landskapsbudgeten för 2009 troligtvis kommer behöva bantas med mer än 15 procent.
EKONOMI Åland blir återigen en närande del av Finland. Den som slår fast det är landshövding Peter Lindbäck. I en krönika för tankesmedjan Magma skriver Lindbäck att den globala ekonomiska krisen har gjort att Åland återigen bidrar med mer till Finland än vad man får tillbaka.
-Det beror på att Finland har drabbats betydligt hårdare av den globala ekonomiska krisen än Åland, det är första gången sedan 1997 som Åland blir en närande del av Finland, säger landshövdingen.
Det kan kännas lite oväntat. De senaste åren har Peter Lindbäck gång på gång slagit fast att Åland är tärande.
Samtidigt innebär den nya situationen, i kombination med att den finska regeringen och riksdagen försöker lagstifta bort Paf:s möjligheter att erbjuda internetspel åt finländska spelare, ett rejält bakslag för landskapets aktuella budget.
-Om lotterilagstiftningen går igenom kan det leda till att Paf:s bidrag till landskapsbudgeten sjunker från närmare 20 miljoner euro till endast fem miljoner euro per år, säger Peter Lindbäck.
Landskapsbudgeten för 2009 var ursprungligen planerad att omfatta cirka 330 miljoner euro. Den kommer nu med stor sannolikhet att behöva bantas med mer än 15 procent efter att storleken på klumpsumman sjunker till 165 miljoner euro.
Under hösten 2008 beräknades klumpsumman för 2009, som utgörs av 0,45 procent av finska statens intäkter undantaget nya lån, uppgå till så mycket som 206 miljoner euro.
-Den finska regeringen har aviserat att man kan bli tvungen att ta utlandslån på upp till 80 miljarder euro fördelat på tre år för att klara av lågkonjunkturen. Eftersom klumpsumman inte beräknas på nya lån utan endast på andra inkomster till staten minskar 2009 års klumpsumma kraftigt jämfört med 2008 års, säger Lindbäck, som sitter som ordförande i Ålandsdelegationen.
Samtidigt som klumpsumman minskar drastiskt är även skattegottgörelsen, som utfallit varje år sedan 1993, på väg att krympa. Den väntas i år hamna i storleksordningen 14 miljoner euro.
Tidigare kontrovers
Senast i januari i år skrev Ålandstidningen om en utredning som tidningen Helsingin Sanomat gjort där Åland framställdes som Finlands mest tärande landskap.
- Åland presenterades där som sämst i klassen, säger Lindbäck.
Landshövdingen sade då att "bara en trollkonstnär kan göra siffrorna gröna" för Ålands del.
Ett halvår senare har han alltså bytt ståndpunkt.
-Ingen kunde förutspå med vilken kraft den globala ekonomiska krisen skulle drabba den finländska ekonomin, säger Lindbäck.
Landshövdingen menar att Finlands och Ålands respektive ekonomiska cykler ligger i otakt och att det i sin tur leder till att Åland växlar mellan att vara en stundtals närande och en stundtals tärande del av Finland.
- Jag tycker att det är en viktig pedagogisk uppgift för landskapsregeringen och Ålands statistik- och utredningsbyrå att förklara detta för såväl politiker som för allmänheten, säger Lindbäck.
Landshövdingen menar att situationen som klumpsummesystemet i kombination med de i otakt liggande ekonomiska cyklerna ger upphov till, förutsätter ett ekonomiskt tänkande från självstyrelseorganens sida som samspelar med det i Helsingfors.
-Det är väldigt viktigt att det finns en förståelse för klumpsummans storlek och vilka faktorer som ligger bakom den.
Systemet med den kontroversiella klumpsumman trädde i kraft i samband med den nya självstyrelselagen 1993.
-Min klara uppfattning är att Åland då valde det minst dåliga av flera möjliga alternativ, säger Lindbäck.
Vad är din åsikt i frågan i dagsläget?
-Jag har samma åsikt i dag. Klumpsummesystemet är det minst dåliga alternativet.
Olika sätt att räkna
Då understatssekreterare Juhani Turunen besökte Åland i oktober 2007 lade Lindbäck fram siffror på Ålands bidragstagande och givande i förhållande till finska staten.
Siffrorna mötte då kritik från bland annat ÅSUB:s vd Bjarne Lindström, som menade att bland annat statliga intäkter i storleksordningen 30 miljoner euro från åländsk sjöfart hade utelämnats i beräkningen.
Hur har du räknat nu då du kommit fram till att Åland i år bidrar med 250 miljoner euro i skatter och avgifter till finska staten?
-Det är samma siffror som jag presenterade 2007, men jag har korrigerat dem med avseende på den ekonomiska tillväxten.
Åland kan alltså komma att bidra med 280 miljoner euro och endast få tillbaka 190 miljoner, om man använder Lindströms sätt att räkna.
-Men jag vill påpeka att Åland också kostar Finland uppemot 60 miljoner euro årligen, bland annat genom de 18 statliga myndigheter som verkar här. Dessa kostnader finns inte heller med i beräkningarna, säger Peter Lindbäck.
Vill se åländskt material
Landshövdingen påpekar att han själv inte besitter kompetens att ta fram exakta siffror, utan att han inför understatssekreterarens Ålandsbesök hösten 2007 vände sig till såväl det finländska finansministeriet som landskapsregeringens finansavdelning, men endast fick material från finansministeriet.
-Varken landskapsregeringen eller ÅSUB tar fram sådana här siffror. Det är lätt att klaga på det som finns men själv tycks man inte fram något material relevant sifferunderlag i ämnet. Jag skulle tycka det var verkligt bra om landskapsregeringen åtog sig uppdraget att ta fram eget material, säger Lindbäck.
Landshövdingen säger att han är medveten om att det finns olika sätt att beräkna om Åland är en närande eller tärande del av Finland.
- Men jag tycker det bästa vore om man kunde enas om vilka punkter man är oense om, och sedan tog fram material också från åländskt håll. Diskussionen borde handla om ifall klumpsummesystemet är det bästa för Åland eller om man borde eftersträva ett utökad självbestämmande på skatteområdet. Isåfall behövs åländska siffror, säger han.
Lindbäck konstaterar att frågan om Åland är en närande eller tärande del av Finland är komplicerad:
- Det är relativt lätt att räkna ut hur mycket Åland kostar Finland men det är desto svårare att beräkna hur mycket Åland tillför statskassan.
-Dessutom innebär Åland självklart andra fördelar för Finland som inte kan mätas i monetära termer, säger Lindbäck.
Olika argument beroende på forum
Peter Lindbäck vill framhäva att den krönika han publicerade på den finlandssvenska tankesmedjan Magmas hemsida främst vänder sig till finlandssvenskar som inte har lika stor kunskap om åländska frågor som gemene ålänning.
- Därför blir det lätt olyckligt då ålänningar tror jag skriver inläggen som insändare i lokaltidningen. Jag skriver krönikorna i upplysande syfte riktade till finlandssvenskar som ofta har förutfattade meningar om åländska frågor.
Lindbäck tycker det är tråkigt att de två sista paragraferna i självstyrelselagen, där Finland garanterar Åland ett övergripande ekonomiskt ansvar har fallit bort ur debatten om det nuvarande klumpsummesystemets för- och nackdelar.
- Ibland undrar jag om ingen orkar läsa dem.
Åland gör makalös insats
Egentligen är det endast två regioner i Finland som är närande sett över en längre tidsperiod.
-Gamla Nylands län inklusive storstadsregionen och Uleåborg med omnejd är de enda regioner som är närande i ordets rätta bemärkelse.
Peter Lindbäck menar att Åland ändå sköter sig utmärkt.
-Jag vill hävda att Åland gör en makalös insats och bidrar med mycket till statsfinanserna. Om man jämför med Åbolands skärgård, som kostar skjortan, så är skillnaden milsvid.

Ålandstidningen