Landskapet gjorde ett historiskt stort underskott i fjol, strax under 50 miljoner euro, en dramatisk förändring från minus två miljoner året före.

– Det är flera faktorer som samverkat till detta. Skatteintäkterna sjönk med 30 miljoner, delvis på grund av coronapandemin. Samtidigt har vi haft 19 miljoner i direkta coronakostnader, varav cirka fyra miljoner ersatts av staten, förklarar Roger Höglund.

Han noterar att personalkostnaderna ökade till följd av att konkurrenskraftsavtalet upphörde, vilket påverkade semesterberäkningen. Andra kostnader har sjunkit, exempelvis för konsulter och tjänsteresor.

– En stor del av förvaltningen har arbetat på distans. Det har fungerat bra och skapat ett nytt sätt att arbeta och mötas. Det sparar tid, miljö och kontorsutrymmen.

 Totalt steg verksamhetskostnaderna ändå med en procent till 203 miljoner.

Fortsatt underskott

2020 var det sista året med det gamla skattesystemet. Nu gäller det nya systemet där Ålands egen skattekraft påverkar utfallet. Av den anledningen menar finansministern att det vore viktigt att få fart på näringslivet och hela det åländska samhället.

– I årets budget räknar vi med ett underskott på 20 miljoner. Då ingår vissa extra skatteposter på grund av systemskiftet. Vi har tillsammans med Åsub gjort en försiktig modell för framtiden, men det finns en risk att underskottet växer de kommande åren. Därför har vi gått ut med att kostnaderna måste minskas i varje enhet i förvaltningen, säger Roger Höglund.

Han tillägger att det i den kommande omställningsbudgeten i slutet av april finns en plan för hur man ska vända trenden i landskapets ekonomi.

Högre landskapsandelar

Fjolårets resultat innehåller en extra utdelning på 25 miljoner från Paf, vilket förbättrar finansnettot betydligt. Därigenom kompenseras de ökade överföringskostnaderna till kommuner och ÅHS samt stöd till näringslivet och organisationer.

– Överföringarna till kommunerna är cirka 40 miljoner, varav 30 är landskapsandelar. Det gjordes en temporär höjning på 1,5 miljoner och skattekompensationer på 3,5 miljoner, förklarar finanschef Conny Nyholm.

Han säger att LR förra våren räknade med att underskottet kunde bli 80 miljoner euro.

– Nu blev det inte så illa tack vare att vi upplöste reserveringar på 30 miljoner. Jämfört med budgeten är resultatet dock tre miljoner sämre.

LR har fått klartecken för statlig ersättning för corona på 5,9 miljoner, varav 4,6 går till ÅHS och i december söktes bidrag på fem miljoner för kostnader till följd av stormen Alfrida.

Låneavtalen är klara

Den fortsatt höga arbetslösheten bekymrar finanschefen.

– Sysselsättningen återhämtar sig långsamt. I mars var arbetslösheten nära tio procent och vi måste ha marginaler. Likviditeten har minskat och därför har vi vidtagit åtgärder. Lånefullmakten på 60 miljoner har inte utnyttjats ännu, men det finns avtal med tre banker så att vi kan få pengar på några dagar om det behövs.

– Landskapsregeringen försöker undvika lån, genom interna arrangemang med Paf och genom att frysa  hyresbetalningar till Fastighetsverket som har hög likviditet.

Han poängterar att den ekonomiska situationen förbättras bara om hjulen börjar rulla igen.

– Vi behöver inresande så att besöksnäringen kommer igång, men det är beroende av hur vaccinationerna framskrider både i landskapet och i omvärlden.

Inga extra Paf-pengar

Enligt redovisningschef Susanna Mattsson har likviditeten sjunkit stadigt sedan toppåret 2008, då det fanns 180 miljoner i kassan.

– I början av fjolåret var den 57 miljoner, vid årsskiftet 30 och nu ligger den kring 20 miljoner.

Roger Höglund framhåller att man följer utvecklingen noga.

– Vi stämmer av läget varannan vecka. Vi kan inte riskera att stå utan pengar till tvingande utgifter, men vi vill heller inte gå till banken förrän det verkligen behövs.

Hur beroende är LR framöver av pengar från Paf?

– Vad vi vet nu kommer utdelningen att ligga på 15 miljoner per år de kommande åren. Det är pengar som ska gå till tredje sektorn, men det finns en risk för att vi måste se över utdelningen till föreningarna. Däremot räknar vi inte med några extra pengar. Vi följer försiktighetsprincipen, säger Roger Höglund.

Han varnar för att det kan ta många år, rentav flera mandatperioder, innan landskapets ekonomi är i balans.