Landskapsrevisionen väljer varje år ut ett antal områden som granskas i en så kallad effektivitetsrevision. För 2018 var ÅHS ett av dessa områden.
I sin revisionsrapport ger Landskapsrevisionen ÅHS kritik på en rad områden. De rör bland annat  lönehanteringen, upphandlingar av tjänster, föråldrade it-system, felaktig budgetering och avsaknad av direktiv på vissa områden.
Hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen har, när Ålandstidningen når henne, ännu inte läst revisionsrapporten, men tycker att det är bra att bristerna som finns inom ÅHS belyses.
– Man har alltid stor nytta av revisorerna. Vissa kanske tänker usch vad jobbigt, men det är sällan det är farligt. Tvärt om är de till för att förbättra verksamheten, säger hon.
Håller med
Hon håller också med om många av de punkter som tas upp i rapporten, men säger också att de flesta av punkterna som tas upp rör områden där ÅHS redan inlett förbättringsarbeten.
– Lager-, personal- och lönesystem är sådant där upphandling är på gång. Vi kommer använda samma lönesystem som landskapsregeringen håller på att implementera och när de är klara så inför vi det, säger Jeanette Pajunen.
Den skarpaste kritiken ger Landskapsrevisionen kring att ÅHS missat grovt i budgeteringen för vård utanför Åland. Där missade ÅHS budgetmålet med cirka en miljon euro förra året. Revisionen skriver att det framkommit att det var en medveten underbudgetering då ÅHS hade en driftsreservering på en miljon euro som man hade för avsikt att upplösa.
Inte god sed
I rapporten skriver man: ”Medvetna underbudgeteringar borde inte göras. I enlighet med god bokföringssed kan driftsreserveringen inte användas som man tänkt”.
Jeanette Pajunen håller med i revisorernas kritik.
– Man får inte medvetet underbudgetera för att använda reserveringen, det förstår jag att de påpekar. Vi har konstaterat vilka problem det här gav och i budgeten för 2019 gav lagtinget utökat anslag för vård utanför Åland.
Revisorerna konstaterar att lönehanteringen fortfarande sköts på pappersrapporter, att systemen för läkemedelsförrådet på sjukhusapoteket inte längre uppdateras av utvecklaren och inköp av läkartjänster borde upphandlas och dokumenteras bättre. Revisiorerna konstaterar också att det tidigare påtalade problemet med undermålig hantering av momsåterbäring blivit bättre, men fortfarande kan ÅHS begära tillbaka rumt en halv miljon euro.
Revisionsrapporten ger en bild av ÅHS som en organisation där mycket varit eftersatt. Hur mycket av din tid går till att reda upp gamla surdegar?
– Nog har det varit en del. När man kommer som ny i en organisation så märker man saker, men jag vet inte om jag skulle kalla det för surdegar. Man kan känna ibland att när man borde tänka framåt och nytt så går tiden till att reda upp sådant som är gammalt. Jo, det är en del surdegar, säger Jeanette Pajunen.
Omställningsarbete
Under hösten inledde ÅHS-ledningen ett omfattande omställningsarbete i organisationen för att skapa en verksamhet med mer delaktighet och förståelse mellan avdelningar, men också för att skapa en bättre långsiktig kostnadsbild och -medvetande. I det arbetet, menar Jeanette Pajunen, är det grundläggande att reda upp det som inte varit bra.
– Det blir ingen ordentlig grund om man sopar de här grejerna under mattan. I stället för att ägna tid åt vem som sagt och gjort vad, så konstaterar vi vad vi ska göra och sätter i system att göra något åt problemen.
För en tid sedan presenterade ÅHS sin verksamhetsplan för 2019 och den ska nu genomföras. Vad som kommer därefter vet Jeanette Pajunen.
– Nu kommer jag att fokusera på det interna, hur vi samarbetar, och där är vi redan jättelångt på väg. Men nästa steg är att vända blicken utåt mot patienterna, gemene ålänning, intresseorganisationer och patentpaneler. Det blir nästa steg. Först det interna, sedan vänder vi oss utåt, det kommer vi lyfta fram för 2020 och framåt.

Jonas Bladh