Ålandstidningen berättade i höstas att de nytillsatta cheferna för landskapets finans- och infrastrukturavdelningar har en lön på 8.000 euro i månaden.
Enligt landskapsrevisionens granskning av landskapets lönesättning är chefslöner på 8.000 euro inte för högt jämfört med övrig offentlig sektor, till exempel har lagtingsdirektören och ekonomichefen på ÅHS (Ålands hälso- och sjukvård) högre löner.
Men med ökade chefslöner förväntas ökade resultat – det har allmänheten rätt att förvänta sig, enligt revisionens slutsats.
– Det behöver ställas högre krav på utveckling och effektivisering om de här höga lönerna ska motiveras. Det räcker inte att bara sköta den löpande verksamheten. Det måste hända någonting, inte minst när det gäller digitalisering där offentlig sektor är på efterkälken, säger landskapsrevisor Dan Bergman.
Landskapsrevisionen
Granskningen har till syfte att bedöma om budgetmedlen har använts i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.
När det gäller lönesättningen av landskapets personal föreslår revisionen bland annat följande åtgärder:
– Dra ner på antalet förtroendemän så att arvoden kan sparas in.
– Harmonisera lönesättningen för ÅHS och landskapets övriga tjänstemän.
– Inför riktlinjer för beviljande av SET-arvode. Det blir orättvist när olika chefer gör det och central koordinering saknas.
– Se över systemet med förflyttningstillägg, det leder till omotiverat höga löner.
– Tjänstemän som arbetar med utveckling borde ha högre lön än tjänstemän som arbetar med förvaltning.
– Fackorganisationernas intressebevakande försvårar landskapets möjlighet att betala konkurrenskraftiga löner till IT-personal och ingenjörer.
– En chef som är tillsatt på fem år ska ha högre lön än en fast anställd chef.
– När chefslöner höjs har allmänheten rätt att förvänta sig ökat fokus och effektivisering av förvaltningen, det räcker inte att bara sköta den löpande verksamheten.
Missnöjd personal
Granskningen påpekar också att det är hög tid att åstadkomma en harmonisering av lönesättningen för ÅHS och landskapets övriga tjänstemän. Nuvarande system har skapat förvirring bland personalen, säger Dan Bergman.
– Det uppstår missnöje både här och där när det inte är lika lön för lika arbete.
De anställda får tillägg på lönen, men upplägget mellan ÅHS och landskapet skiljer sig åt. Vid ÅHS har man två erfarenhetstillägg upp till tio procent, jämfört med sex ålderstillägg upp till 25 procent vid landskapet.
– Det är två olika system i dag, och det är inte bra.
I revisionen står det att om man slår ut dessa lönetillägg på 30 år resulterar det i att en lön vid ÅHS borde vara 7,5 procent högre för att vara jämförbar med en motsvarande lön vid landskapet.
Enligt tjänstekollektivets avtal om löneutveckling är målet att alla ska ha samma upplägg till sommaren. Det ska bli grundlön med möjlighet till tre erfarenhetstillägg. I systemet med sex ålderstillägg kommer en del av dem att bakas in i grundlönen.
Dilemma
Granskningen lyfter även att kollektivavtalsförhandlingarna hotar att inverka hämmande på verksamhetens utveckling, eftersom fackorganisationers intressebevakande försvårar möjligheter att betala konkurrenskraftiga löner.
– Facken bevakar sina intressen, Tehy vill såklart ha högre löner för sjukskötarna – vem vill inte det? Men det motverkar landskapets möjligheter att betala konkurrenskraftiga löner för it-personal. Sjukskötarna jämför sig med ingenjörspersonal, men arbetsmarknaden utanför offentlig sektor ser helt annorlunda ut, säger Dan Bergman.
