I år inleds ett omfattande projekt om internetpedagogik på Åland. 833.000 euro ligger i potten. Pengar som lärare på Ålands lyceum tycker kunde användas bättre.
INTERNETPROJEKT Skolorna på Åland ska bli bättre på att använda sig av internet i sin undervisning. Det är grundmålet med projektet "Nätpedagogik 2008-2010".
833.000 euro ska användas för att ge samtliga lärare inom den åländska skolvärlden utbildning eller vidareutbildning inom nätbaserad undervisning. Hälften av medlet är EU-bidrag, landskapet står för 162.680 euro och skolorna för 254.000 euro. Pengarna går även till vidareutbildning av rektorer, it-handledare och till ett resurscentrum för nätbaserad undervisning.
Ett projekt med stora ambitioner med andra ord, men flera lärare på Ålands lyceum tycker att det är att skjuta över målet.
- För ett antal år sedan fick vi frågan från landskapet hur vi skulle kunna få in mer IT i undervisningen, vi efterfrågade en rad förändringar som vi därefter fick igenom, säger läraren Anne Almkvist.
"Anställ IT-handledare i stället"
Alla lärare på lyceet fick då en grundutbildning i data, och en egen dator, men det viktigaste av allt, enligt lärarna var att skolan anställde en it-handledare.
- Genom honom får vi all den vidareutbildning vi behöver, säger Anne Almkvist.
Kritiken mot nätpedagogikprojektet vilar på flera ben. Det första är att en god grundkompetens redan finns hos personalen. Det andra är att en it-handledare bättre kan ge utbildning anpassad efter individens behov, det tredje är att personalen inte har känt sig involverad i hur programmet har tagits fram och de mål som ställs upp.
- Vi fick visserligen besvara en enkät, men många tyckte att det var otydliga och svårbesvarade frågor, beskriver Anne Almkvist.
Nu förbluffas hon och kollegorna över de stora summor som pumpas in i projektet.
- Någon räknade ut att det är samma summa som årslöner för 16 stycken IT-handledare! säger hon.
- Det är utan proportion, särskilt som jag har hört att fler skolor efterfrågar just IT-handledare.
Olika kompetens krävs
Tom Rydell är också lärare på Ålands lyceum. Han är tveksam till vilken effekt den planerade fortbildningen kommer att ha.
- Alla behöver en grundutbildning, men risken med en vidareutbildning är att man fortbildas inom något som man inte har användning av på ett år. Då finns inte kunskapen kvar när man behöver den, säger han.
För Tom Rydells del har modellen med en IT-handledare varit lyckad.
- När jag känner att jag har behov av att lära mig något har jag kunnat få utbildning. Det blir anpassat efter min kunskapsnivå och mina behov.
Han menar att det heller inte går att dra alla ämnen över en kam, olika ämnen kan behöva varierande datakompetens.
- Därför tycker jag att det låter lite konstigt att lägga pengar på massutbildningar, säger han.
En del i nätprojektet är att utbilda it-handledare bland skolpersonalen. Men Anne Almkvist menar att det som behövs är att IT-handledaren inte är en person som också har undervisning.
- Trots att vi delar honom med fler skolor är han i nittio procent av fallen på plats tio minuter efter det att man har bett om hjälp. Det skulle inte fungera om han hade lektioner, säger hon.
Internet ett komplement
Läraren Marcus Koskinen-Hagman använder dagligen sin dator i undervisningen och internet är ett naturligt inslag.
- Det är användbart när man vill illustrera med dagsaktuella händelser men också ett effektivt verktyg för att få inblick i vad som är på gång i andra delar av världen säger han, för att ge några exempel.
Även Marcus Koskinen-Hagman upplever att lärarna inte har involverats i utformningen av nätpedagogikprogrammet. Han har ändå en mer positiv inställning till projektet än de övriga.
- Jag tror att det har en möjlighet att bli något bra, bara man är lyhörd för de olika behov som kan finnas, säger han.
För honom är utgångspunkten i det framtida arbetet avgörande.
- Internet ska vara ett naturligt inslag i undervisningen, ett komplement och aldrig ett självändamål. Vi ska inte glömma att lärarna är kompetenta att bedöma själva hur de ska utforma sin undervisning.
Tone Nordling