Åland är ett exportland av flera produkter. Samtidigt tar de egna exportvarorna ibland en onödigt snårig väg till grytorna i de åländska hemmen.
Det vittnar både producenter, butiker och mellanhänder om. Konsekvensen blir onödigt höga priser.
Sätter du en finländsk lök i din stekpanna eller sallad? Då är det trettio procents chans att den är odlad på Åland och exporterad till en uppköpare i Finland. Åland är nämligen en stor lökproducent och en tredjedel av den finländska löken har sitt ursprung här.
Samma sak gäller för finländska äpplen, finländsk kinakål och isbergssallad där Åland har stora marknadsandelar.
-När Åland har en så stor del av produktionen finns alltid risken att produkter spiller tillbaka från Finland in på den åländska marknaden, säger Mikael Löfström på Mariehamns partihandel.
Han menar att varken partihandel eller butiker eftersträvar att det ska bli så.
-Naturligtvis förlorar vi på den processen eftersom det blir ett prispåslag. Därför försöker vi att köpa åländska produkter direkt från producenterna i största möjliga utsträckning.
Åland långt framme
På många vis är Åland en föregångare när det gäller det närproducerade utbudet i butikerna. Det är mjölken från ÅCA, grönsakerna från Odlarringen och köttet från Dahlmans exempel på. De lokala producenterna har etablerat egna vägar till butikerna, fjärran från kedjornas centrallager.
Men på andelslaget Ålands trädgårdshall vill man bli bättre på att nå direkt ut till de åländska butikerna. Det säger vd Tord Sarling.
-97 procent av det som våra odlare producerar exporteras till Finland. Det är utan att tveka vår viktigaste marknad.
Skulle det gå att sälja en större del av de produkterna lokalt?
-Vi funderar på det och gör försök i den riktningen. Men den åländska marknaden är så liten att den omöjligt skulle kunna svälja hela produktionen.
Intressant att leverera lokalt
Tord Sarling säger att det ligger i tiden att försöka minska antalet mellanhänder och transporter. Ett första trevande steg i den riktningen har tagits under året. Delar av de varor som ska till Kantarellen levereras direkt från andelslagets lager i Dalkarby i en lastbil. På så sätt slipper man mellanhanden Mariehamns parti.
-Vi vill gärna utöka försäljningen direkt till de åländska butikerna. Det är ett sätt att minska miljöpåverkan och även att bidra till ett lägre konsumentpris, säger han.
På sikt skulle det kunna vara ett sätt att förhindra att de stora åländska exportvarorna tog en extra resa via finländska fastlandet innan de landar i grönsaksdisken.
Men det finns ett dilemma: Det egna avtalet med Kesko kan äventyras om man i allt för hög grad konkurrerar om distributionen till de Keskoanslutna butikerna.
-Därför är det en process där vi behöver vara försiktiga. Vi har diskuterat frågan en hel del inom styrelsen.
Åland som testmarknad
Enligt Tord Sarling pågår diskussioner inom andelslaget att bredda det egna sortimentet med småskalig produktion avsedd för den åländska marknaden.
-När vi flyttar allt till våra utökade lokaler i Gölby nästa sommar har vi goda möjligheter att också utöka produktionen. Då finns det utrymme med särskild hantering och packning av smalare produkter.
För andelslaget vore det ett sätt att testa odling av olika slag utan att genast få krav på sig att ta fram stora mängder av en produkt. För den lokala marknaden innebär det en möjlighet att ersätta fler importvaror med åländska produkter.
-Genom oss skulle vi också kunna bygga en enkel distributionskedja. Butikerna i dag vill inte ha kontakt med en massa småproducenter. De föredrar en större aktör.
Lokalt en längre period
Mikael Löfström på Mariehamns parti ser gärna att utbudet av åländska produkter i butikerna breddas.
-Det är en utveckling som redan har börjat. Vi ser till exempel åländska paprikor och kryddor i butikerna. Den lokala maten är mer skonsam för miljön och vi har också fördelen att vi vet vad vi äter eftersom det är nära till producenten.
Mikael Löfström skulle för butikernas räkning gärna se att de lokala produkterna kunde samlevereras.
-Det finns också ett behov av en bättre lagring så att vi kan erbjuda produkterna under en längre tid av året, säger han.
Hur skulle det påverka priserna om utbudet blev mer lokalt?
-Självfallet blir det högre, småskalig produktion kostar mer. Men stora produkter som potatis, lök och äppel kan vara billigare att köpa lokalt än utifrån.
Det självförsörjande samhället, är det möjligt eller en utopi?
-Sett till omvärlden vore det bra att bli självförsörjande, men det är en lång väg att gå för att komma dit och det skulle bli magert att bara leva på de åländska produkterna. Men det är bra att gynna det lokala så mycket som möjligt. Om fler handlar lokalt pressar det också ned priserna.

Tone Nordling