Efter att Ålandskommittén presenterade sin slutrapport om nästa självstyrelselag såg det ut att vara frid och fröjd. Men bara efter ett par veckor brakade samtalen samman mellan Finland och Åland om hur finansieringen av Åland i framtiden ska se ut. Problemet som uppstått var att regeringen Sipilä lagt fram sin stora social- och hälsovårdsreform. Den skulle sätta stora delar av klumpsumme- och skattegottgörelsesystemen ur spel och därmed skulle Ålands finansiering vara i fara.I heta ordalag lade landskapsregeringen (LR) fram ett förslag som innebar att landskapet godtog de förändringarna som reformen i Finland skapade, men att den nuvarande självstyrelselagens system fortsatt skulle gälla. Då skulle Åland få många miljoner extra i klumpsumma, landskapet skulle räkna av den minskade skattegottgörelsen och skicka tillbaka resten.Låst ställningStällningarna mellan Åland och Helsingfors var låsta, åtminstone fram till att regeringen Sipilä fick bakläxa för reformen i grundlagsutskottet och tvingades att skjuta upp hela paketet ett år.Sedan dess har landskapet och Helsingforsregeringen förhandlat om hur systemet ska se ut dels under övergångsperioden från det att social- och hälsovårdsreformen genomförs fram till att den nya självstyrelselagen träder i kraft, dels om hur systemet permanent ska se ut i den nya självstyrelselagen.Det har varit en hel del dystra miner och rynkade ögonbryn sedan samtalen brakade samman förra året – men nu verkar det ha vänt.Enligt Ålands riksdagsledamot Mats Löfström finns en lösning för övergångsperioden nu klar.– Det har varit mycket arbete med finansieringen, men ”Ålandsavdraget” på skatten kommer att införas och det finns en temporär modell för skattegottgörelsen, säger han till Ålandstidningen.SkatteavdragSkatteavdraget görs eftersom social- och hälsovårdsreformen innebär en skatteöverföring från de finska kommunerna till staten. För att detta inte ska drabba åländska skattebetalare införs ett avdrag.När det gäller skattegottgörelsen kommer man att använda den modell som Ålandsdelegationen föreslog, att delegationen ska bedöma gottgörelsens storlek.Också finansminister Mats Perämaa är mer positivt inställd till att en lösning ska hinna bli klar i tid. Men han betonar också att landskapsregeringen vill ha båda delarna – både övergångslösningen och den permanenta lösningen i den nya självstyrelselagen – klara samtidigt.–  Men det stämmer att allt utvecklas hela tiden. Vi har hittat modeller för övergången, men ingenting är på plats innan allt är på plats, säger han.– Det är hela paketet vi diskuterar, det är på det sättet vi vill ha det och också motparten.Arbetsgruppen viktigtMats Perämaa framhåller att arbetsgruppen, som kom till efter uppmaningar från lantrådet Katrin Sjögren (Lib) till Ålandsminister Anne Berner (C), har fört arbetet framåt.– Det skrivs nya lagparagrafer och vi börjar ligga nära varandra, till och med ganska nära. Arbetsgruppen ska slutföra sitt arbete, de har några mötesdagar kvar, sedan återstår några svåra frågor att lösa politiskt. Men arbetet börjar närma sig slutskedet.Regeringen Sipilä skyndar på för att riksdagen ska klubba reformen före sommaren. Hinner ni bli klara med självstyrelselagen före det?– Självstyrelsepaketet kommer inom några månader. Vi kommer veta om vi har en ny självstyrelselag innan riksdagen tar beslut om social- och hälsovårdsreformen.Klara i tidLagtingsdirektör Susanne Eriksson sitter i arbetsgruppen.– Vi jobbar på. Vi kommer att bli klara någorlunda i tid, men det dröjer till slutet av april innan det blir offentligt eftersom det finns en del arbete kvar med översättning och annat.Från ett helt låst läge i slutet av sommaren till islossning lagom till våren. Om LR och regeringen i Helsingfors kan lösa de sista ”svåra frågorna” kan tidsplanen för den nya självstyrelselagen hålla, där riksdagen ska hålla en omröstning om den före valet i april 2019.– Vi vill från båda sidor lösa det hela, säger Mats Perämaa.

Jonas Bladh