– Det känns tungt, och som att det nu brinner i knutarna för vår autonomi och för själva anledningen till att vi har självstyrelse och nationalitetsskydd, säger han.
I en skrivelse förordnar president Niinistö att ett antal moment i landskapslagen ska förfalla, på grunder som framförts av Ålandsdelegationen och Högsta domstolen (HD).
Anledningen är att de språkkrav som ställs i lagstiftningsförslaget anses vara för hårda, och att Åland inte anses ha behörigheten att själva fatta ett beslut i frågan. Det har en längre tid varit åländsk praxis att hålla en högre tröskel till att ge näringsrätt åt företagare som inte i första hand har varit svenskspråkiga.
– Det är den praxisen vi nu har velat föra in i lag, och det är de delarna av lagen som Högsta Domstolen och i viss mån Ålandsdelegationen via sin interna lagkontroll kommit fram till att kan stå i strid med unionsrätten och kan slopas. Men lagtexten som helhet fungerar inte och kan inte sättas i kraft om man plockar ut det stycket, utan då behöver den författas om, säger Harry Jansson.
”Bristfälligt underlag”
Enligt honom bryter HD:s beslut mot både självstyrelselagen och beslut som tidigare tagits av EU-domstolen.
– Det finns andra samhällen i Europa som har liknande lagstiftningar, där EU-domstolen godkänt att man får främja sitt eget språk så länge man därmed inte förbjuder andra, och jag är besviken på att presidenten har fått ett så bristfälligt underlag från HD innan han tagit sitt beslut, säger han.
Detta trots att landskapsregeringen lagt fram sin tolkning av lagstiftningen. I en promemoria som skickades till presidentens kansli i juli argumenterade landskapsregeringen bland annat att EU-domstolen tidigare ansett att unionsrätten inte utgjort ett hinder mot att en medlemsstat antar en politik för att skydda och främja ett eller flera av sina officiella språk, samt att man erkänt att en medlemsstats nationella identitet, vilken unionen ska respektera, kan inbegripa dess officiella språk. Man har även hänvisat till ett mål från 2011 där främjandet av ett officiellt språk varit en legitim motivering till att göra inskränkningar i rättigheter om fri rörlighet. Med detta ifrågasatte man att EU-domstolen skulle ha kommit till samma slutsatser som HD har gjort.
Beskedet om att näringsrätten förfaller skickades i dag till Åland på finska, och en svensk översättning av dokumentet väntas inom en vecka.
– Det är bara att konstatera att man i Helsingfors på det planet inte respekterar kommunikationen med Åland, och jag tycker att det reflekterar hur dåligt hela systemet fungerar i dag, säger Harry Jansson.
Ska lösas inom mandatperioden
Trots motgången, och trots att Åland som icke-självständigt territorium inte kan överklaga ärendet direkt till EU-domstolen utan att gå via Finland, menar vice lantrådet att man ämnar ta upp kampen igen, och att man redan haft en viss beredskap.
– Vi får ta nya tag och diskutera strategier nästa vecka, men det som är tydligt är att vi inte kan acceptera att presidenten på det här sättet ska kunna fälla både självstyrelselagen och EU-domstolens beslut. Det är kanske inget vi kan göra med snabba ryck, men sedan tidigare har vi diskuterat hur vi kan ta oss upp på banan igen. HD verkar ha låst sig vid en viss tolkning av Ålands autonomi, men vi måste försöka komma tillbaka med en ny rättslig grund. Det finns en internationell dimension i den här frågan som vi ska återkomma till, säger Harry Jansson.
Han menar att frågan är för stor och betydelsefull för att bli en del av den lilla propositionen landskapsregeringen ämnar lägga i oktober. Men det uttalade målet är att en ny näringsrättslagstiftning som inkluderar ett främjande av svenskan ska vara antagen innan mandatperiodens slut.
– Det är givet att det är den här landskapsregeringen som ska och måste agera i frågan. Vi sitter på den kunskap som behövs och det har från början varit ett huvudmål att i samband med hundraårsjubileet modernisera närings-, hembygds- och jordförvärvsrätten. Vi kommer tillbaka med starkare argument, men det är besvärande att det gick så här, säger vice lantråd Harry Jansson.
Ålandstidningen har sökt presidentkansliet för kommentarer.