Efter en tuff start för skärgårdstrafiken under den pågående mandatperioden ställer infrastrukturminister Camilla Gunell in siktet på en långsiktig lösning och bjöd under måndagen in lagtinget till en diskussion om framtidens skärgårdstrafik.

– Vi måste tänka framåt och hitta en gemensam målbild, säger hon.

Landskapsregeringen (LR) har skrivit avtal med Axferries Ab, där man äger halva bolaget, för de kommande tre åren för större delen av skärgårdstrafiken. Men man har också inlett arbetet med den längre upphandlingen.

– Nu behöver vi veta vad vi ska bjuda ut. Vilka frågor får den förankring som krävs för att de ska hålla i det långa perspektivet. Vi är beredda att skapa en parlamentarisk grupp för arbetet.

Det innebär att alla lagtingsgrupper är representerade i arbetet och i måndags fick lagtingsledamöterna en grundlig genomgång av dagsläget med bland annat servicenivåer, kostnader, inkomster och statistikhantering.

– Alla ska ha samma information, vilket är viktigt för att kunna ha en vision för framtiden.

Om lagtingsgrupperna tar fram en vision som helt strider med regeringsprogrammets skrivningar, vad gör LR då?

– Vi skrev inte så mycket om den framtida trafiken. När programmet skrevs var såren så öppna, med hävt avtal och rättsprocesser, att det inte alls var läge att diskutera frågorna. Då enades vi om den minsta gemensamma nämnaren, att bilda ett bolag och förnya tonnaget.

Återkomst för kortrutten

Den sista februari vill LR ha svar från lagtinget huruvida man ska se på frågorna parlamentariskt, vilka frågor som ska utredas, med vilken tidsram och vilka som ska sitta i gruppen.

– Vi kan inte utreda allt, det är för dyrt. Vi måste vara mer målinriktade.

Camilla Gunell dammar gärna av de kortruttsutredningar som finns, men med en uppdaterad prislapp. Kortare färjpass ökar flexibiliteten, säger hon.

– Då kan man skala upp trafiken när det behövs och skala ner när det behövs.

Det innebär att vintertid kan man serva de bosatta i skärgården med mindre trafikutbud, och inför helger och under högsäsong kan man transportera ut betydligt fler människor i skärgården.

Säger inte nej

Strategiskt viktiga frågor som behöver svar är till exempel om man ska gå vidare med att bygga en bro över Prästösund, dra trafiken på norra linjen över Kumlinge och gå in för kortutter på maximalt en timmes färjtur.

– Sådana frågor tycker jag är av en sådan storlek att det behövs en bred förankring. Vi behöver ha en inriktning på vad som är vettigt att utreda.

Efter diskussionen med lagtinget kan Camilla Gunell konstatera att partierna har olika prioriteringar och bedömningar, men att man i det här skedet inte säger nej till något.

– Alla vill diskutera det som är det svåra: balansgången mellan kostnadsnivå och servicenivå. Och hur man får en trafik där färjornas kapacitet utnyttjas maximalt, att det finns folk ombord när färjorna kör.