Väldigt mycket av det offentliga på Åland sköts såsom det alltid gjorts, och det i gamla, omoderna tekniska lösningar och system. Dessutom är den digitala servicen gentemot medborgarna inte på samma nivå som i exempelvis Sverige, där digitaliseringen gått långt fram.

Det är någonting som Ingrid Zetterman (Lib) vill åtgärda.

Landskapets it-chef vid digitaliseringsenheten, Jani Sjölund, har det senaste året tagit fram det underlag som ska styra Åland in i framtiden.

Under måndagen mötte duon, tillsammans med vikarierande lagberedare Rickard Stenman, pressen för att informera om vad som är på gång.

Stora förändringar kan vänta

Där presenterades fyra mål:

• En enklare vardag för medborgarna.

• Moderna arbetssätt ger nya möjligheter.

• Att göra både rätt saker och göra saker rätt.

• Offentliga tjänster tillgängliga dygnet runt.

Kort sagt handlar det om att kratta för den kommande digitaliseringen så att man kan genomföra de förändringar som krävs. Något som i förlängningen kommer att leda till väldigt stora förändringar för ålänningen på jakt efter offentliga uppgifter i allmänhet till hur kommunerna och landskapsregeringen arbetar i synnerhet.

– Vi tittar mycket på vad som kallas livsbaserade händelser, säger Jani Sjölund.

– Det kan exempelvis handla om ansökan om hembygdsrätt eller jordförvärvsrätt. Sedan har vi hela ÅHS verksamhet, ansökan till gymnasiet, arbetslöshetsunderstöd och studiestöd, fortsätter Ingrid Zetterman.

Tanken är att skapa en åländsk medborgarportal där du ska kunna ansöka och ta del av offentliga uppgifter, från såväl LR som de olika kommunerna.

Men ute i kommunerna finns också ett av de stora problemen, deras behov av digitalisering är väldigt olika då de skiljer sig så mycket i storlek.

Ingrid Zetterman hoppas dock få med sig alla på tåget.

– Vi kan inte bygga tjänster utan att kommunerna är med också. Vi måste ha ett samarbete för hur det ska se ut mellan dem och landskapsregeringen, säger hon.

Kostnaderna kan variera stort

Enligt en tjänstemannauträkning kan det bli stora skillnader i vad kalaset kommer att kosta beroende på hur många – och hur mycket – kommunerna deltar i samarbetet.

Om det blir ett samlat genomförande för hela offentliga Åland kommer det att kosta 600.000–800.000 i euro per år, samt 6–9 nya årsverken, över tio år. Kostnaden kommer dock att sjunka år för år för att vara halverad efter cirka fem år.

Om det offentliga väljer att gå sina egna vägar kommer det att bli betydligt dyrare.

Då handlar det om 20–30 nya årsverken och dessutom fasta kostnader om 2–4 miljoner euro.

– Vissa kommuner har aviserat större intresse än andra. Det gäller att vara ödmjuk inför uppgiften, vi är för små för att göra det här helt själv och det kommer inte att gå om inte alla hjälps åt, säger Ingrid Zetterman.