Miljöminister Katrin Sjögren (lib) är inte beredd att riva upp reglerna om bergsborrning, men medger att förarbetet inte var tillräckligt grundligt.
-Det måste man ju säga när det kommer så våldsam kritik.
MILJÖ Ålandstidningen berättade i går att Finland och Sverige inte ställer några krav på borrning för bergvärme. Men på Åland har man nyligen upprättat ett strängt regelverk, vilket berör många husägare i strandnära områden.
-Det har att göra med vårt läge, en ö, och att skydda vårt vatten och berggrund, säger miljöminister Katrin Sjögren (lib).
Hon menar att det är en stor skillnad på om man bor i ett stort land där man kan dra ledningar eller om man bor på en ö mitt i Östersjön.
Det var med grundvattnets bästa för ögonen som förordningen om miljöskydd klubbades av landskapsregeringen i oktober. Katrin Sjögren medger i efterhand att förarbetet inte var grundligt gjort.
Hon beskriver remissförfarandet som ett av problemen. Förslaget nådde inte alla berörda och dessutom skickades det ut i semestertider.
-Orsaken till att det var bråttom var ett spörsmål i lagtinget där man tyckte att vi i skyndsam ordning skulle sätta miljöskyddslagen i kraft.
Sjögren säger att det blev "lite tokigt".
-Därför ordnade vi ett informationstillfälle.
Problem med remisser
Enligt Katrin Sjögren är det generellt sett svårt när remissförfarandet gäller företag. På Åland finns 1.700 företag och därför väljer man i stället att höra Ålands handelskammare, Ålands företagareförening och Ålands köpmannaförening.
-Förordningen innehöll ingalunda bara en bilaga om bergsborrning.
De tre instanserna skrev i ett gemensamt remissvar att de förutsätter att en konsekvensanalys genomförs för att utreda förslagets påverkan på berörda branscher.
Men ni lyssnade inte på det?
-Samtidigt är våra resurser begränsade. Det är alltid ett övervägande om vilken väg man går och vad man tar i beaktande.
Sjögren påpekar att man gjorde flera ändringar och förtydliganden i förordningen efter att remissvaren lämnats in.
Dyrt och byråkratiskt
Grundtanken med förordningen är inte att jäklas med folk, säger hon, utan att försöka lägga sig på en bra nivå mellan privata- och miljöintressen.
Varför valde ni en gräns på max 60 meter djupa hål? Man riskerar ju spridning av saltvatten redan på 30-50 meter.
-Där är det också en fråga om avvägningar. Det är inte så att jag hittar på saker, det är en bedömningsfråga. Ju djupare man borrar, desto större är risken.
-Man kan inte jämföra med Sverige och Finland. Vad får vi för bekymmer om vi inte har något dricksvatten? Ursprungsförslaget var att man inte skulle få borra alls i skärgården eftersom grundvattnet där redan är så utsatt.
Om grundvattnet är förstört på en ö, spelar det då någon roll om man borrar för bergvärme?
-I och för sig. Där är alternativet att försöka ha generella bestämmelser eller ett väldigt byråkratiskt och omfattande system.
Om varje borrning prövades skulle det enligt Katrin Sjögren bli väldigt dyrt för den enskilde som måste ta fram alla fakta på egen bekostnad.
Är det bättre att folk borrar tre 60-metershål i stället för ett djupare?
-Nu blir det personliga åsikter? Det är kanske inte det mest kloka, utan då får man titta på andra alternativ som solpaneler, pellets, luftvärme.
Väcker ont blod
Katrin Sjögren konstaterar att när det handlar om begränsningar och förbud väcker det ont blod.
-Självklart lyssnar man på de som debatterar. Dels funderar man på hur vi informerar, dels tar man till sig de argument som finns, säger hon.
Kommer du att vidta åtgärder?
-Jag är övertygad om att man måste titta på grundvattnet överlag, vissa justeringar kan bli möjliga. Men grundvattnet måste ha företräde.
Vilka justeringar kan bli aktuella?
-Det kan jag inte säga i det här skedet.
Finns det fog för att riva upp förordningen?
-Inte i det här skedet. Men vi ska titta på den här frågan, det ska vi göra.
Vad vill du säga till de privatpersoner som berörs?
-Jag skulle be dem titta på alternativ till bergvärme. Jag tycker det är jätteviktigt att man ser på miljövänliga alternativ när man planerar.
Möjligt täta hålen
I Sverige rekommenderar man i dag tätning med cement för att undvika att saltvatten tränger in i grundvattnet.
Inpro brunnsborrnings Ab:s Per-Åke Pettersson säger att man till viss del återtätar borrhålen på Åland redan. Tätning med cement kan vara ett alternativ i vissa fall, till exempel vid stora dricksvattenbrunnar.
-Det kostar ett par tusen extra, men nu får man ju inte ens den möjligheten.
En nackdel med tätning med cement är, enligt Pettersson, att det inte går att ta bort röret om något fel uppstår.
Däremot finns bentonit, en slags lera, som man kan täta med. Den går att spola bort om man behöver avlägsna röret.
Miljöbyråns chef Helena Blomqvist säger att hon inte kan uttala sig om cementtätning.
-Jag är jurist och vågar inte ge mig in på tekniska lösningar. Men om det finns säkra sätt att utesluta skador på grundvattnet är det säkert ett alternativ. Men då ska man veta att det fungerar.

Sandra Widing