Företagare har riktat kritik mot det likviditetslån som landskapsregeringen (LR) infört, där företag kan låna pengar med garantier från LR och finska Finnvera. Ett lån berättigar också till ett bidrag från landskapet motsvarande 20 procent av lånebeloppet. Kritiken har dels gällt att man måste ta lånet för att få bidraget, dels att Finnvera och bankerna tar ut avgifter som gör lånen kostsamma.
– Jag förstår att de som redan belånat sig till fullo, och har dålig kreditvärdighet utan säkerhet, tycker att det är dyrt. Samtidigt är det en säkerhet på 80 procent som man inte behöver ställa själv och man få möjlighet att låna, säger näringsminister Fredrik Karlström.
Akut insats
Han säger att tanken med lånet är en akut insats för att säkerställa att inga livskraftiga åländska företag ska gå omkull i coronakrisen på grund av likviditetsbrist. Men han säger också att det finns en missuppfattning i samhället kring förhållandet lån–bidrag.
– Jag vill gärna få fram att man behöver inte använda Finnvera för att komma åt bidraget. Jag tror att många missat att man är berättigad till det också om man tar ett likviditetslån på egen hand, med egen säkerhet.
Däremot försvarar han att man måste låna för att bli berättigad till bidraget.
– Det är viktigt att ha en motprestation. Som sagt är det här en akut insats för företag som just fått mattan undandragen under fötterna. Det handlar inte om ett investeringslån eller omställningslån eller något sådant. Det blir nästa steg.
Ökar stödbeloppen
Fredrik Karlström berättar att LR just nu förbereder nästa tilläggsbudget som är planerad till juni. I den tror han att fler stödinsatser för näringslivet kommer.
– Vi har precis notifierat ett större stödpaket hos EU. Nu hade vi ett minimisstöd på 200.000, i nästa kan vi använda 800.000 för att hjälpa större företag.
Han hoppas också att den finska staten går in kraftfullare i sina stöd till företagen.
– Jag tycker att staten har ett oerhört stort ansvar, det första och största är att titta på skatteinstrumentet.
Han tycker att staten måste ta ansvar också för åländska företag under beredskapslagarna.
– Jag hoppas mycket på det. Undantagsförhållandet innebär att den självstyrelse vi känner inte är på samma sätt längre, säger Fredrik Karlström.

Jonas Bladh