Finansministern Mats Perämaa (Lib) säger att landskapet, som redan drabbats hårt av krisen, får åtskilliga miljoner mindre i flitpeng 2010 än vad man räknat med i tilläggsbudgeten. Att ekonomin börjat vända tror han inte på.
EKONOMI Den tilläggsbudget som presenterades tidigare i vår var på många sätt ganska dyster läsning. Klumpsumman spåddes minska med 31 miljoner euro i år och ytterligare sju miljoner euro nästa år.
Hur flitpengen skulle utvecklas var svårare att förutspå, men när siffrorna för beskattningsåret 2008 nu börjar klarna ser det ut som att fler dåliga nyheter är på kommande. Flitpengen 2010, som baseras på fjolårets beskattning, ser ut att minska kraftigare än väntat.
-Siffrorna tyder på att skattegottgörelsen kan sjunka ytterligare, mer än vi trott, säger Mats Perämaa (Lib).
Med hur mycket?
-Det kan röra sig om åtskilliga miljoner euro.
Exakt vad detta innebär, om man måste genomföra ytterligare besparingar eller låta budgetunderskottet växa ännu mer, blir föremål för framtida politiska diskussioner.
Byggandet fortgår
Många menar att det offentliga byggandet har en nyckelroll i hur konjunkturen på Åland utvecklas. Om byggandet håller i sig kan krisen gå ganska obemärkt förbi, men om byggandet avtar kan många sektorer hamna i problem.
Mats Perämaa säger att man inom landskapet konjunkturanpassar byggandet och att det är en viktig del i dess konjunkturpolitik.
-Det är inte samhällsekonomiskt förståndigt att denna sektor slås ut.
Mycket av det offentliga byggandet sker emellertid i kommunerna, och frågan är vad som händer om detta byggande minskar.
-Än så länge har vi inte fått några signaler om att de drar ner på sitt byggande, men om de åländska företagen börjar gå dåligt, arbetslösheten stiger och kommunernas inkomster börjar sjunka uppstår det säkert en diskussion i kommunerna.
Bakslag kan komma
Liksom de flesta andra anser Mats Perämaa att det största hotet just nu är att ett stort företag på Åland går i konkurs. Att så sker är emellertid inte så troligt, vilket borgar för att Åland klarar sig bättre genom denna kris än den på 1990-talet.
-Det är det värsta som skulle kunna hända, men vi känner inte till att någon sådant skulle vara på gång. Detta är orsaken till att vi kan klara oss bättre genom denna lågkonjunktur än under 1990-talet. Vi följer med, men ännu finns som sagt inga tecken på att något stort företag eller någon sektor är i farozonen.
Att saker och ting håller på att vända, vilket många verkar tro för tillfället, är däremot inte Mats Perämaa så säker på.
-Osäkerheten kvarstår. Även om det finns vissa positiva signaler har vi ännu inte sett att företagen i Finland har börjat gå bättre. Jag tror att det kommer ett bakslag.
-I USA talar Barack Obama om ytterligare stimulansåtgärder, vilket tyder på att de åtgärder man redan genomfört inte verkar bita. Dessutom genomförs de med lånade pengar, och det kan inte fortgå hur länge som helst.

Ålandstidningen