Som Ålandstidningen skrivit tidigare är kritiken mot landskapsregeringens förslag till ny offentlighetslag bred. Det visar de 30-talet svaren från remissinstanserna.
Moderniseringen välkomnas av många instanser men samtidigt höjs ögonbryn över att landskapsregeringen inte föreslår att offentlighetslagstiftningen ska utvidgas till bolag och juridiska personer där myndigheter har ett bestämmande inflytande.
Harry Jansson är ansvarig minister för frågan och han säger att LR redan när förslaget skickades på remissrunda var mycket medveten om att den punkten skulle väcka den största kritiken.
– Det finns en önskan från många att öppenheten ska vara maximal, och som principiell utgångspunkt stöder jag den tanken.
Varför ändrades inte lagförslaget innan remissrundan?
– Vi kan inte gå in och reglera det området eftersom aktiebolagsfrågan är en finsk behörighet. Om vår offentlighetslagstiftning går in i det finska systemet, är risken stor att vi får problem med detaljregleringen i samband med lagstiftningskontrollen.
En grundbult för rättigheter
Såväl Högsta domstolen som Ålandsdelegationen har, enligt Harry Jansson, genom åren tolkat Ålands möjligheter i förhållande till Finlands grundlag, allt striktare.
– Offentlighetslagstiftningen är en av grundbultarna gällande medborgarnas rättigheter och friheter och den kan lagtinget reglera som sådan, men det är samtidigt ett rättsområde där man glider in på finsk behörighet. När det gäller sådana områden måste vi trots allt tillämpa de finländska bestämmelserna.
I Finland gjordes i fjol en första utredning om offentligheten skulle utsträckas till offentliga bolag.
– Så man är på gång att reglera frågan även där. Om det redan hade reglerats där, hade det inte varit något problem att göra också hos oss, säger Harry Jansson.
Kansliministern säger också att många upplever att tjänstemän slentrianmässigt inte ger ut uppgifter.
– Men det kan ju bero på att tjänstemannen i fråga är osäker på var gränsen går, förhoppningen är att lagförslaget ska förenkla och förtydliga det förfarandet.
Ett steg mot mer öppenhet
De åländska medierna invänder bland annat mot att förslaget innebär att myndigheterna får mellan 15 och 30 dagar på sig att lämna ut en handling. Ålands Tidnings-Tryckeri anser att handläggningstiden bör begränsas till maximalt sju dagar.
Är det rimligt att medierna i ett litet samhälle där kontakten till beslutsfattare är nära, ska behöva vänta upp till 30 dagar på en handling?
– Det är en intressant fråga, det beror på vilka krav vi anser att vi ska ställa. Det kräver resurser och bland annat av den orsaken ska det finnas en möjlighet för myndigheter att ta ut en avgift för så kallade oskäliga handlingar som kräver en extra insats att få fram.
Hur ställer sig LR och du som ansvarig minister på en generell nivå till de mest kritiserade punkterna i lagförslaget?
– Nu har jag inte ännu sett alla svar, men generellt minskas ju inte insynen. Snarare tydliggörs det både för tjänstemän och medborgare vad som är offentligt eller inte. Det är ett klart steg i rätt riktning för en större öppenhet.
Gräns ska dras någonstans
Frågan om offentlighetsprincipen är en allnordisk sådan, menar Harry Jansson.
– I Finland har man ända sedan 2016 i samband med social- och hälsovårdsreformen (sote), diskuterat om offentligheten borde utsträckas till offentliga bolag som handhar skattepengar gällande den utökade bolagiseringen för sociala tjänster. Sannolikt får vi snart se ett förslag om ökad insyn även där.
Flera remissinstanser har svårt att se hur lagförslaget är ett sätt att stärka insynen och offentlighetsprincipen, hur ser du på den kritiken?
– De kommentarerna förvånar mig, allt som tydliggör borde ju underlätta. De här frågorna är alltid en avvägning, i lagförslaget ingår exempelvis offentlighet för ännu inte färdiga handlingar – jag undrar hur man kan begära en större öppenhet än så? Någonstans måste gränsen dras, annars finns risken att frågor finns ute i offentligheten innan man ens tänkt färdigt för egen del.
Finns det en gråzon för uppgifter som kan offentliggöras även om lagen så inte stipulerar?
– Allt som inte är sekretessbelagt, ska vara offentligt. Men visst finns det en gråzon, allt beror på hur en handling är upprättad. 
Avvakta Finlands system
Harry Jansson ser det som givet att mer öppenhet, mer offentligt material och större insyn för med sig ett ökat resursbehov.
– Det är en extra komponent i tillvaron, men förhoppningsvis faller det på plats ganska snabbt när tjänstemännen har fått en inkörningsperiod. Dock blir det alltid en del rättsliga prövningar med ny lagstiftning.
Många skattefinansierade verksamheter har bolagiserats. Tycker du att medborgarna ska ha full insyn i hur allmänna medel används?
– Absolut, men systemet vi har i dag bygger på att man har en styrelse, en vd, en bolagsstämma, revisorer och aktieägare. Om systemet fungerar, det vill säga om revisorerna har tillgång till allt material, finns det en tillräcklig transparens.
Nu ska regeringsbasen ta till sig synpunkterna från remissrundan. Hur tror du att man ser på lagförslaget efter det?
– Jag förväntar mig ett lite avvaktande ställningstagande, men det är svårt säga på förhand. Som ansvarig minister vill jag få en överblick i hur systemet i Finland utvecklas. Om en ändring är nära förestående där, är det onödigt att riskera att vi får lagtekniska problem.
Du brukar väl sällan vika dig för dylik polemik?
– Jag vill gärna utmana, men ibland är vi lite bakbundna av sättet på vilket grundlagen har använts mot Ålands självstyrelse under en ganska lång tid.

Peter Pussinen