För första gången på tio år har elevantalet i de åländska grundskolorna minskat, enligt en färsk rapport från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub). Höstterminen 2024 startade med 3.101 elever, vilket är 25 färre än året innan. Minskningen märks i flera utbildningsdistrikt, med undantag för Södra Ålands distrikt som upplever en liten ökning.
Trots att antalet elever historiskt sett fortfarande är högt, kan trendbrottet indikera att elevantalet har nått en topp och nu börjar sjunka – något som på sikt kan få betydande konsekvenser för utbildningssystemet och samhällsplaneringen.
– Nu är det inte en så radikal minskning att det finns anledning till stor oro. Men vi vill främja inflyttning, eftersom vi behöver fler barn och unga som går igenom utbildningssystemet, arbetar och blir goda skattebetalare. Vi har redan i dag en brist på arbetskraft. Åland följer samma trend som våra närregioner, där också arbetskraftsbrist är ett stort problem och fler människor behövs, säger utbildningsminister Annika Hambrudd (C).
I närliggande regioner diskuteras det sjunkande barnafödandet, och Annika Hambrudd ser samma mönster på Åland.
– Tyvärr ser vi att trenden även nått oss. Det föds för få barn, och vi ser att fler väljer att utbilda sig innan de skaffar familj, vilket skjuter upp barnafödandet.
Hon betonar vikten av en god familjepolitik för att skapa förutsättningar för fler barnfamiljer.
Rekordstort stödbehov
Samtidigt har andelen elever som får stöd för sitt lärande nått rekordhöga nivåer. Nästan 30 procent av eleverna får nu någon form av stöd, vilket är den högsta andelen sedan stödformerna gjordes om 2015, enligt Åsub.
– Vi behöver verkligen analysera varför fler elever behöver stöd i skolan, särskilt de med npf-diagnoser och barn som inte går till skolan, säger Annika Hambrudd.
Hon berättar att en rapport från det treåriga projektet om barn och ungas hälsa och välmående kommer att presenteras i maj 2025. Den ska innehålla förslag på åtgärder för att förbättra stödinsatser, med särskilt fokus på trestegsstödet i skolorna. Projektets arbetsgrupp, som tillsattes i juni 2024, arbetar tillsammans med hälsovårdsbyrån och utbildningsbyrån.
Grundskolan hösten 2024
• Färre elever: Elevantalet sjönk från 3.126 (2023) till 3.101 (2024). Det är första gången på tio år som elevantalet minskar, men historiskt är siffrorna fortsatt höga.
• Ökning av hemundervisning: 128 barn får hemundervisning hösten 2024, en ökning med 15 barn från året innan. Antalet har mer än tiofaldigats sedan 2012. Över hälften bor på landsbygden, drygt en tredjedel bor i Mariehamn och knappt fem procent i skärgården. Drygt 80 procent av de som får hemundervisning på Åland är födda i Sverige.
• Färre elever läser finska: Andelen som läser finska har sjunkit markant. Hösten 2024 läser endast 62 procent finska i sexan, jämfört med år 2000 då siffran var 80 procent.
• Rekordhög andel elever med stöd: Nästan 30 procent av eleverna får stöd för lärande, vilket är den högsta andelen sedan 2015.
• Ökad andel elever med annat modersmål än svenska: Andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat till drygt 14 procent, med högst andel (35 procent) i skärgården.
• Fler elever på större skolor: Fler elever går i skolor med över 200 elever. Denna trend har stärkts sedan år 2000 på grund av flera sammanslagningar av grundskolor.
Källa: Åsub.
Hemundervisning ökar
En annan betydande förändring är att antalet barn som undervisas hemma har ökat. Hösten 2024 är 128 barn hemundervisade, en ökning med 15 barn jämfört med förra året. Hemundervisning har ökat tiofaldigt sedan 2012, visar Åsubs siffror.
– Hemundervisningen måste övervakas noggrant. Alla kommuner har nu avtalat om att tillsynen sker i Mariehamn för att säkerställa att alla barn får en grundutbildning. En översyn av grundskolelagen är på gång inför 2025, och då tittar man också närmare på om tillsynen behöver skärpas, säger Annika Hambrudd.
