I oktober lades en rapport fram om det offentliga Ålands it-bolag Åda. I den ger en arbetsgrupp, bestående av representanter från det kommunala fältet och landskapet, en kartläggning av bolagets position och framtidsutsikter. Bilden var inte positiv.

Arbetsgruppen skriver: ”Under de senaste åren har det blivit uppenbart att ägarna har olika syn på Ådas uppdrag, vad verksamheten ska leverera och hur grundfinansieringen av bolaget och prissättningen bör utformas”.

Den stora frågan är hur man ska få ägarna att till fullo använda sig av Åda.

– Den här rapporten sa vissa grejer, till exempel att ska man vara med i Åda så ska man anamma beställarmodellen, att ha driften i Åda och lite sådant, säger Roger Höglund.

Ägarna till Åda är landskapet, som äger 50 procent, samtliga 16 kommuner samt Oasen, Mise, Kommunernas socialtjänst och de båda högstadiedistrikten. Arbetsgruppen vill ge ägarna två år att samordna sin it-verksamhet genom Åda. Annars måste stora förändringar ske, skriver man: ”Om framsteg inte uppnås inom en tvåårsperiod, bedömer arbetsgruppen att ägarnas förutsättningar att samverka genom ett gemensamt it-bolag saknas och att ägarfördelningen bör ändras så bolaget blir helägt av landskapet Åland”.

Varierande delaktighet

Som en fortsättning på arbetsgruppens analys kommer landskapsregeringen att sammankalla samtliga ägare i Åda till ett möte i mitten av mars.

– Det är i rapporten vi tänkte ta avstamp. Hur följer vi rapporten? Tongångarna från ägarna var positiva i höstas, man tyckte att rapporten var bra.

Problemet är att det skiljer mycket mellan de olika ägarna i hur pass delaktiga man är i Åda. Mycket av it-hanteringen ligger ännu utanför det gemensamt ägda bolaget.

– Det är är väldig variation på delaktigheten. Det finns kommuner som har mindre delar i Åda, och de som har större. Också landskapet har stora delar i Åda i vissa verksamheter men mindre i andra.

Bland annat har Ålands hälso- och sjukvård tagit ett steg tillbaka från Åda och återuppbyggt sin it-verksamhet.

– ÅHS är inte fullt ut med, det är något vi behöver diskutera internt i landskapet. Jag vet också att det finns tankar på om man borde ha någon typ av Åda-lag som beskriver verksamheten och förutsättningarna, det är något vi också får diskutera inom landskapsförvaltningen, säger Roger Höglund.

Kan bli förändringar

Under mars månad ska landskapsregeringen enligt planen också anta ett digitaliseringsmeddelande. Också det kommer att tas med i diskussionen mellan Ådas ägare.

Är Åda huvudspåret för it-hanteringen i det offentliga Åland även i framtiden?

– Åda som bolag ser jag är kvar som i dag. Däremot ägandet och vad man har för verksamhet i Åda, där kan man lätt tänka sig att det blir förändringar. Exakt vad mötet leder till blir spekulationer, men jag tror att vi ser en förändring framöver, säger finansministern.

Det låter lite som att landskapet ligger när att ta över hela ägandet och att kommunerna då blir kunder till Åda?

– Att landskapet blir ensam ägare är en tanke som inte är helt främmande, den har också lyfts i lagtingsdebatten i olika sammanhang. Det är en politisk tanke.

– Men sedan när det kommer till att kommunerna ska köpa tjänster från Åda, då hamnar vi i ett juridiskt dilemma. Det finns inhouseregler och konkurrensregler som gör den biten inte alldeles enkel, säger Roger Höglund.

Om kommunerna inte är ägare i Åda utan kunder måste de bjuda ut alla upphandlingar även till andra tjänsteleverantörer.

– När man sätter sig in i problem med alla dessa juridiska vinklar är det sällan så enkelt som man tror, säger Roger Höglund.