Sedan i somras har Optinova Holding en styrelse som inte uppfyller kraven för permanent näringsrätt. Bolaget valde att inte heller ansöka om tillfällig näringsrätt. Det var ett ställningstagande i frågan om hur stor andel av en styrelse som måste fyllas med åländska ledamöter.

Nu föreslås att regelverket ska ändras.

– Det är bra att man minskar kravet på åländska styrelseledamöter. Sättet som man pratar om det här är också jättebra. Att man har funderat och tar ett steg nu. Det behöver inte vara allt eller inget, säger Optinovas styrelseordförande Rebecka Eriksson.

Bolaget har lagt fram sin tankar för arbetsgruppen som tagit fram delbetänkandet. Man har även lyssnat på gruppens resonemang.

– Det har varit lärorikt och gett en förståelse, bland annat för hur man kan hantera stand still-klausulen, säger Rebecka Eriksson.

Har tillfört kunskap

Optinova har i dag 50 procent åländska styrelsemedlemmar.

– Vi har inte bestämt oss för att det ska vara någon särskild andel. Det vi har bestämt är vilken kompetens vi vill ha i styrelsen. Det har lett till att vi nu har två ledamöter från Sverige, utan åländsk hembygdsrätt.

Vad har deras kompetens betytt för företaget?

– Den har gett många nya infallsvinklar. Det är personer som inte har några tidigare relationer till oss i bolaget eller kopplingar till någon annan på Åland. De ser på verksamheten utifrån, har andra nätverk och andra erfarenheter. De har också tillfört kunskap inom framför allt digitalisering och automatisering.

Vad har ni fått för reaktioner från det åländska näringslivet efter ställningstagandet förra året?

– Det åländska näringslivet är lika diversifierat som den åländska befolkningen, så det finns olika åsikter. Men många tycker att det är bra att diskussionen förs.

Bra med tydlighet

Optinovas fall fick en symbolisk kraft, säger Rebecka Eriksson. Man har hundra procent åländskt ägande i bolaget och en stor verksamhet på Åland, i och med att man är arbetsgivare för mer än 200 personer. Samtidigt sker försäljningen utanför Åland.

– Det är många små bäckar som skapat en flod som bidragit till att man tagit itu med den här frågan och vi var en av dem.

En positiv sak med en ny lag är om regelverket blir tydligare och enklare, säger hon.

– Att man vet vad som gäller. Det är till exempel bra att det skapas ett register över näringsätter. Allt som är tydligt är bra och har en positiv inverkan. Företag står inte på kö för att flytta till Åland. Men det är bra om det inte innebär en nackdel att komma hit.