I en promemoria noteras att det finns betydande skillnader mellan den åländska lagstiftningen om yrkesmässig trafik och EU-lagstiftningen på området. Det finns även skillnader i jämförelse rikslagstiftningen.

– Avvikelserna gör att det krävs omfattande juridisk analys och tolkning för att reda ut vad som gäller på Åland. Sammantaget innebär det rättssäkerhetsproblem, säger byråchef Gustav Blomberg på infrastrukturavdelningen.

Transportmarknaden regleras på EU-nivå sedan 1970-talet och sedan 2009 gäller en förordning om trafikidkare. Reglerna gäller formellt även på Åland, men landskapslagen från 1976 behöver revideras.

Flera undantag

Förslaget har inspirerats av den finländska lagen om transportservice från 2017. Bland nyheterna finns ett undantag från tillståndsplikten för kundtransporter i turismföretag och transporter med traktor.

Enligt lagförslaget ska även den kommunala sektorn få undantag för att själva ombesörja skolskjutstrafiken. Anledningen är att vissa landsbygdskommuner har svårt att hitta anbudsgivare vid upphandling av skolskjuts.

Beträffande giltighetstid för trafiktillstånd sägs att en förlängning från fem till tio år bör övervägas. Sedan år 2020 krävs i EU också registernummer på fordon i yrkestrafik.

EU:s förordning uppdaterades 2020 med nya bestämmelser som ska tillämpas om en trafikansvarig förlorar sitt goda anseende till följd av brott. Bland annat har det införts tidsgränser för när anseendet kan anses återupprättat och vissa krav på utbildning. LR anser att motsvarande regler bör införlivas i åländsk rätt i närtid.

I promemorian påpekas också att den delade behörigheten skapar luckor, exempelvis i fråga om register över arbetstagares vilotider. LR har därför för avsikt att uppmärksamma riksmyndigheterna på detta.

Promemorian överlämnas nu till lagberedningen.