I underlaget till årets landskapsbudget beräknade Åsub att tillväxten på Åland skulle stanna på 0,5 procent både 2018 och 2019. I Finland ligger tillväxten betydligt högre, men där, liksom i de flesta andra länder, spås högkonjunkturen vara över.
I och med det nya ekonomiska systemet för klumpsumma och skattegottgörelse, som röstades igenom i riskdagen för ett par veckor sedan, är låg tillväxt dålig. Det nya systemet bygger i högre utsträckning än dagens system på att de skatter som betalas in på Åland återförs. Om företagen har dålig lönsamhet och tillväxt minskar således landskapets intäkter.
Under det senaste året har landskapsregeringen diskuterat näringspolitiken och genomför just nu en konkurrentkraftsundersökning tillsammans med den så kallade storbolagsgruppen, där de 15 största företagen ingår. Den ska enligt planen presenteras efter sommaren.
Snabbare åtgärder
Men flera ledare för industriföretag som Ålandstidningen talat med vill se åtgärder tidigare. Det gäller främst de fasta kostnader som företagen har för el, vatten, avlopp och avfall. Dessa, menar näringslivet, är betydligt högre för åländska företag än för deras konkurrenter i andra regioner.
Johannes Dahlman, vd för Dahlmans, kommer inom kort att presentera resultatet för 2018. 
– Bokslutet är inte klar, men vi har det preliminärt. Vi gör ett dåligt 2018 kan man sammanfatta det.
Han menar att Dahlmans har sparat på sin verksamhet genom effektiviseringar, men att främst två saker påverkar verksamheten.
– Dels lever vi en globaliserad värld med bredare konkurrens som också nått Åland. Men Åland är vår marknad så det får vi ta.
– Det andra är att de fasta kostnaderna går, som vi påpekat i flera år, åt fel håll. Det är ett gemensamt problem för alla producerande industribolag. Det drabbar bolagen olika, för oss är det avfall, avlopp och vatten i första hand, för andra el.
Dahlmans tittar aktivt på alternativ för avfallshanteringen av bioavfall. I dag körs detta till Ålandskomposten, men det skulle vara billigare för företaget att köra avfallet till Sverige. Men Johannes Dahlman skulle helst se att man kunde fortsätta lämna bioavfallet på Åland, till exempel till en biogasanläggning.
– Det var tre år sedan jag var med i de första diskussionerna om en biogasanläggning, men hittills har vi inte sett något konkret hända, förutom att Ålandskomposten gjort vissa anpassningar. Men kostnadsbilden har under tiden bara ökat, och sammantaget är det inte möjligt att ha det här som ett alternativ, säger Johannes Dahlman.
Tillgång för Åland
Han säger att Dahlmans vill se sitt bioavfall som en tillgång för Åland, och att företaget vill ta sitt samhällsansvar genom att lämna avfallet på Åland. Han är också orolig att det i slutänden är privathushållen som kommer att få ta ökade kostnader om fler företag följer efter och för avfall utanför Åland.
– Börjar vi skicka bort det, blir det en prisjustering för andra. Om både vi och fisknäringen försvinner är det 40 procent av bioavfallet som försvinner. Det som då händer är att de som är kvar, privata hushåll, som står för 60 procent av avfallet ska stå för 100 procent av kostnaden.
Är ert beslut att lämna avfallet till Sverige taget, eller går det vid snabba insatser att ompröva det?
– Det går självklart att ompröva, både kortsiktigt och långsiktigt. Vi vill ha en lokal lösning.
Johannes Dahlman vill se konkreta åtgärder från politiskt håll, och han menar att de måste komma snabbt. 
– Jag känner en viss oro för Industriåland. Mats Perämaa (finansminister, Lib, reds anm) bekräftar att det går åt fel håll. För att vi ska få en utveckling måste det finnas en morot för att etablera nya produktionslinjer, att fortsätta investera. Men utan grundläggande lönsamhet går det inte.
– Som samhälle har vi ett problem. Går företagen dåligt får vi mindre klumpsumma. Det måste finnas en näringspolitik som möjliggör lönsamhet och tillväxt.
Det känns som att du tycker att det är mycket snack och lite verkstad från politikerna?
– Absolut är det så, huvudet på spiken. I de diskussioner vi för med landskapet finns det förståelse och man förstår problematiken. Men de fastnar i utredningar och kommer inte vidare med konkreta förslag.
Du låter frustrerad över läget?
– Min bild är att min frustration delas av de flesta företag på Åland. Det är samma diskussioner som pågått länge, och andra direktörer har påpekat samma sak som jag, säger Johannes Dahlman.

Jonas Bladh