I Ålandstidningen i går riktade flera åländska jordbrukare mycket skarp kritik mot landskapsregeringens förslag till landsbygdsutvecklingsprogram (LBU) 2014–2020. De kommer att förlora tiotusentals euro per år, jämfört med den senaste sjuårsperioden.
–Det innebär verkligen att det blir ett gränsfall om det går runt eller inte, säger Ole Blomqvist från Östergårds mjölk Ab i artikeln.
Näringsminister Fredrik Karlström ger jordbrukarna delvis rätt, men han försvarar också det åländska LBU-förslaget.
–De kommer med mycket kritik. Men ingenting visar att Finlands program är bättre. Det är fel att sprida den informationen. Enligt vår konsekvensanalys är det åländska programmet konkurrensneutralt eller till och med bättre än det finska systemet, säger han.
Varför satsar ni inte på att vara mycket bättre än i Finland?
–Skulle vi ha hur mycket pengar som helst kunde vi öka investeringsstöden. Men vi kan inte trolla. Det finns en gräns för vad vi får göra med miljöstöden.
LBU-programmet ska översättas och godkännas av EU, påminner han.
–Det är inte bara vårt stödprogram, det är ett samarbete med EU. Det är därför kommissionen har så mycket åsikter.
”Det blir tuffare”
Det åländska LBU-programmet ska utveckla konkurrenskraft och finansiera kostnader för miljöinsatser.
–Vi kan bevilja investeringsstöd och bidra med insatser för ökad konkurrenskraft och kompetens, säger Fredrik Karlström.
–Vi varken kan eller får gå in med förtäckta inkomststöd. Grundförutsättningarna för lönsamheten i jordbruket ska komma från CAP-stödet och de nationella stöd som staten ansvarar för samt från LFA-stödet som landskapet ansvarar för.
Vad blir sämre för jordbrukarna med det nya programmet?
–Det förra programmet var oerhört bra för producenterna, oavsett om de producerade mycket eller inte. Det var betydligt bättre än det finska programmet. Även nu blir det bättre än det finska, men det blir ändå sämre än tidigare. Det är mindre pengar i systemet. Vi hade mer i kassan då. Det blir tuffare, men det är tuffare överallt.
Framför allt miljöstöden sjunker rejält.
–Under den förra perioden var miljöstödet väldigt attraktivt ur ett inkomstperspektiv. Men EU-kommissionen har sagt att miljöstöden inte får vara dolda inkomststöd. De ska ersätta verkliga kostnader som jordbrukaren har för miljöinsatser som görs på gården.
Krävs miljönytta
Med det nya programmet krävs att det sker en produktion på åkrarna, enligt Fredrik Karlström.
– Miljöinsatserna ska ha bevisad effekt och kostnaderna ska verifieras av kalkyler som räknats fram av en oberoende organisation med utgångspunkt i kostnadsläget som råder på Åland.
–Tidigare kunde man få betalt trots att man inte hade några djur som betade på naturbetena. Det blir svårare nu. Därför tror vi att fler väljer att arrendera ut mark. När tillgången på mark ökar går arrendepriserna ner. De är verkligt höga på vissa ställen på Åland i dag.
Lägre arrendekostnader kan bidra till ökad lönsamhet för jordbruken, tror Fredrik Karlström.
Investeringsstöden kan få effekt får ÅCA:s mjölkpriser, nämner han.
–Genom att stöda investeringar i mjölkgårdar kan produktionen öka, vilket innebär att ÅCA kan betala mer för mjölken.
Innehållet i LBU-programmet kan dessutom förändras även senare, säger han.
–Det är inte skrivet i sten.

Anna Jakobsson