Finlands president har fått det. Sveriges jämställdhetsombudsman Claes Borgström har fått det. I år, på internationella kvinnodagen, fick iranska Nahid Persson det - feministakademins pris för årets feminist.
KVINNODAGEN Nahid Persson, prisad dokumentärfilmare efter produktioner som "Fyra fruar och en man" och "Prostitutionen bakom slöjan", blir förnärmad om man kallar henne svenska, trots hennes 17 år i landet.
- Vadå svenska? Jag är iranier som bor i Sverige, säger hon.
Just nu är hon aktuell med filmen "Drottningen och jag", en film om den iranska shahens fru, Farah Diba.
- Idén fick jag för fyra år sedan när jag höll på att avsluta "Fyra fruar". Jag blev arresterad i Iran, och förhörd. De kallade mig shahälskare, och så tvingades jag skriva under ett avtal om att aldrig spela in film i Iran igen.
Men det satt långt inne. Persson deltog aktivt i revolutionen som tvingade bort shahen från makten 1979.
- Det var hemskt att göra filmen, att göra en film om sin värsta fiende. Hon leker drottning fortfarande, och väntar på att kunna återta makten i Iran. Hon har ingen chans förstås. Men ändå.
Att det skulle sluta i islamistisk teokrati hade hon ingen aning om när det begav sig. Hon var 18 år och ägnade revolutionen åt att dela ut flygblad och bränna bilar. Man ville ju bara ha bort shahen från makten.
- Nej, vem ville ha muslimerna där? De flesta som deltog i revolutionen var unga och vänsterorienterade. Efter revolutionen tog islamisterna makten, och vi förföljdes.
- De tog mina bröder och min far och alla mina vänner och slängde dem i fängelse. En av mina bröder avrättades. Jag lyckades fly till Sverige.
Vad säger du om att få ett åländskt pris för feminism?
- Det är fantastiskt. Jag bor ju inte ens här. Och det finns massor av kvinnor som gör mer. Men jag får försöka vara deras röst.
Har du varit på Åland förut?
- Ja, två gånger. Men en gång glömde jag att gå av i Mariehamn, så vi hamnade i Helsingfors. Vi trodde att vi var tillbaka i Stockholm.
I ljuset av Nahids berättelse kan man kanske ifrågasätta nyttan av en feministakademi på Åland av alla ställen. Men det behövs, förklarar akademins sekreterare Mia Hanström, vid prisceremonin lite senare.
- Fortfarande är kvinnolönerna i Finland 7 procent lägre än männens löner, och varje månad dödas tre kvinnor just för att de är kvinnor.
Prisutdelare var dessutom prästen Maria Båsk.
Fredrik Granlund

Ålandstidningen