Från måndag till onsdag har Ålands lagtings delegation stått värd för de sommarmöten som Nordiska rådets presidium respektive utskottet för tillväxt och utveckling haft. Representanter från organen har befunnit sig på Åland för att diskutera det fortsatta samarbetet och utvecklingen av de nordiska länderna. I går hölls en presskonferens i lagtingets lokaler för att presentera de förda diskussionerna.

Anders Eriksson, lagtingsledamot från Ålands framtid, fungerar som ordförande i utskottet för tillväxt och utveckling och är stolt över att mötena har hållits på Åland.

 – Nu när Åland fyller 100 frågade jag faktiskt om det fanns en efterfrågan att komma hit och ha sommarmötet, och intresset var stort inom utskottet, säger han.

Han säger att man inom utskottet främst har diskuterat energi- och hållbarhetsfrågor med en förhoppning om att i framtiden kunna ersätta fossila bränslen med mer miljövänliga alternativ.

 – Under de här dagarna har vi gjort en djupdykning i vindkraften och dess fördelar. Vi har också fått lyssna till Viking Lines vd Jan Hanses om bland annat miljöprogrammet Fit for 55 och hur de jobbar för att ersätta de fossila bränslena, säger han.

Utskottet har också diskuterat hur man kan göra Nordiska rådets arbete mer synligt för den nordiska befolkingen och hur man ska få större förankring i de nordiska parlamenten.

 – Vi fick ta del av Jan-Erik Enestams rapport som menar att det mest effektiva sättet att få ministrar att lyssna till parlamentarikerna är att tillsätta ett Nordenutskott i varje regering som leds av landets statsminister, så det är något som vi kommer att jobba på att få till, säger han.

Stängda gränser ett problem

Representanter från presidiet bestod under presskonferensen av Annette Lind (Danmark) och Jorodd Asphjell (Norge) från den socialdemokratiska gruppen, Hanna Katrín Friðriksson (Island) från mittengruppen och Christian Juhl (Danmark) från Nordisk grön vänster. Även Nordiska rådets direktör Kristina Háfoss (Färöarna) deltog under presskonferensen.

Presidiets huvudsakliga arbete under sommarmötet har varit att skapa ett underlag till en förnyad internationell strategi som huvudsakligen handlar om utrikespolitiska frågor. Främst har diskussionen gått kring hurdan roll Norden vill ha i framtiden och vilka samarbetspartners man vill ha, men även coronapandemin och de stängda gränserna mellan de nordiska länderna har varit ett hett samtalsämne.

 – Nordiska rådet jobbar mycket för fri rörlighet mellan de nordiska länderna, men i och med pandemin stängdes gränserna och gjorde det svårt för människor att till exempel jobba i ett land men bo i ett annat. I den nya strategin har vi försökt att ta fram förslag för att förhindra att det ska bli så igen, och jag tror att vi har goda möjligheter att om det skulle ske en liknande situation i framtiden inte vara lika begränsade som vi har varit nu, säger Annette Lind.

 – Vårt mål är ju att Norden ska bli den mest integrerade regionen i världen, och genom de stängda gränserna gick vi ifrån den principen. Därför har vi försökt analysera och förstå varför det blev så här och på så sätt jobba för att det inte ska bli så igen, säger Anders Eriksson.

Stormaktspolitik och ungas delaktighet

Förutom corona- och utrikesfrågor har man också inom presidiet gjort upp vissa mål för hur man vidare vill utveckla det nordiska arbetet. Dessa är bland annat trygghet i form av utvecklad försvars- och säkerhetspolitik, ett grönt Norden som satsar på förnyelsebara energikällor och minskade koldioxidutsläpp, samt det unga Norden med fokus på den fria rörligheten för unga och att unga får vara med i demokratiprocessen.

 – Det är mycket viktigt att unga får känna sig delaktiga i de beslut som fattas, särskilt nu med det som sker runt om i världen och som påverkar de ungas framtid, säger Jorodd Asphjell.

Man har också diskuterat att Norden har potential att utföra stormaktspolitik.

 – De nordiska länderna är små, men har liknande form av styre och demokrati samt liknande värderingar. Genom ökat samarbete kan vi jobba tillsammans som en enad front i internationella sammanhang, säger Christian Juhl.

Även budgeten och dess medel har förhandlats tillsammans med Nordiska ministerrådet, som består av representanter från de nordiska regeringarna och är det organ som ska verkställa de beslut som fattas i Nordiska rådet. Generalseketerare i Nordiska ministerrådet Paula Lehtomäki är nöjd med de diskussioner som förts.

 – Vi har nått en överenskommelse mellan ministrarna och parlamentariker om hur budgetmedlen ska fördelas, säger hon.

Nordiska rådets presidium har möte sex gånger per år och utskotten fem gånger per år. Nästa möte sker i september och hålls på Island.