Så kan vi förbättra vattenkvaliteten

Många av oss ålänningar känner till vattenkvaliteten i våra vattenförekomster. Klassificeringen för åländska kustvatten och sjöar åren 2018-2024 visar att kustvattenförekomster inte har förbättrats. I ÅT den 28.02.2025 säger Tony Cederberg från Husö biologiska station: ”Inga kustvattenförekomster når en god status, i stället har fem områden försämrats! Läget är alarmerande!”

”Någonting” måste göras. Berörda tjänstemän kräver mer pengar till flera utredningar. Sandra Widing skriver i ledaren i ÅT 12.03.2025: ”Det ligger i allas intresse att hitta hållbara lösningar. Krutet måste läggas på de stora utsläppskällorna. Men bara för att något är svårt får man inte ducka.”

Icke fungerande enskilda avlopp samt gamla och underdimensionerade avloppsreningsverk med ledningsnät ska åtgärdas. Behörigheten på enskilda avlopp ska flyttas från kommunerna till ÅMHM. ÅMHM startar ett projekt där samtliga enskilda avlopp inspekteras. På avloppsverk inklusive ledningsnät har Ålands Vatten Ab samarbetat med majoritet av kommunerna. Kartläggningen är klar. Nu ska det moderniseras och öka dimensionering, så att läckage och bräddningar stoppas.

Våra fiskodlingar svarar för stor del av fosforutsläppet, men också för kväveutsläppet, till havet. För att möta kritiken, har branschen aviserat flertal projekt för att avlägsna bottensedimentet av foderrester och avföring under odlingskassarna. Sunt förnuft säger att det inte kommer att fungera! Ingen annan verksamhet släpper skiten i vattnet, för att senare ta vara på utsläppet.

Rening ska ske på land med diverse metoder! Nej, den åländska fiskodlingen ska bli landbaserad, inom en skälig övergångstid. Fifax har haft otur, men till exempel landbaserad Matorka på Island ”Sätter en ny standar för hållbar laxproduktion”, säger vd Árni Páll Einarsson.

Jordbruk är den stora utsläppskällan av gödningsämnen. Orsaken är att kväve och fosfor rinner ut via dikessystemen. Numera är konstgödseltillskottet rätt dimensionerat för odlingen, men den forna övergödslingen spökar. Det bör inte skyllas på jordbrukarna, ty rådgivningen, fabriker och handeln, var den tiden med på noterna. Breda, raka och rensande diken till recipient har prioriterats. Detta för att värja mot översvämningar på åkrarna. Lösningen blir att förse mynningarna med våtmarker och diken med fosforfällor. Det finns våtmarker, vilka dämpar översvämningar! Lag om detta ska träda i kraft fortast möjligt med en tid för att verkställas på fältet.

Den problematiska spridningen av flytgödsel på åkrarna ska istället på sista datum, ske med en anmälan till berörd tjänsteman. På så sätt kontrolleras spridningen till ett lämpligt väder!

Rädda Lumparn rf har tagit initiativ till gipsspridning på åkrarna för att binda överskottsfosforn för odlingsväxterna. Genom utskick till fastighetsägare runt Lumparn och inlägg på vår hemsida informerar vi om vassklippning för att minska gödningsämnen i vatten och vikar.

En av våra grundare, Danne Sundman, sade: ”Om vi inte kan rädda Lumparn, kan vi inte rädda Östersjön!”

Styrelsen för Rädda Lumparn rf