Under våren tar Jurmos satsning på turism steget från försöksverksamhet till allvar. När Djurmo turism köper den gamla skolan från kommunen gäller det för eldsjälarna på orten att få in pengar till att täcka investeringen.
BRÄNDÖ De boende på Jurmo i Ålands skärgård bestämde sig för två år sedan. Avfolkningen ska inte få tömma deras samhälle. I stället vill Jurmoborna göra allt som går för att vända utvecklingen. I och med det fick det gemensamt ägda bolaget Djurmo turism mandat att satsa på att utvidga arbetet för att locka turister.
Ända sedan 1950-talets utflyttningsvåg har befolkningen i Jurmo sakta minskat. I dag är man nere på 35 fast bosatta invånare.
-Inom hela skärgården ser vi en befolkningsminskning och en minskning av arbetsplatser. Det är inom turismen som det finns mest utvecklingsmöjligheter, säger Djurmo turisms styrelseordförande Leif Lundberg.
På sommaren lever hela Jurmo upp med ett stort antal sommargäster och turister som både övernattar och tittar förbi.
Flera verksamheter
Mycket har hänt sedan Djurmo turism grundades år 2003. Företaget började med att köpa in sex highland cattle kor som skulle hålla landskapet öppet och även bli en sevärdhet för turister. Stammen har ökat stadigt och är i dag 33 djur.
Djurmo turism driver också ett sommarcafé samt ett vandrarhem i den gamla skolan på orten som är öppet året runt. På sommaren inhyser det en ridskola från Sibbo som har blivit mycket populär. Förra året tog företaget dessutom över driften av Jurmos butik. Som om det inte vore nog där hyr man även och driver Jurmos gästhamn.
-Det har blivit mer jobb med de olika verksamheterna än vi trodde, men det är viktigt att alla delar finns kvar på orten om man vill hålla igång turismen och möjligheten att vara bosatt här, säger styrelsemedlemmen Johanna Nyman.
Hon är född och uppvuxen på Jurmo, och har likt sina föräldrar varit orten trogen när många andra har valt att flytta.
Utvecklar vandrarhemmet
Johanna Nyman tillhör det unga garde som innebär att det finns en framtid för Jurmo just för att hon och hennes man Peter och deras två barn har stannat kvar.
Satsningen inom Djurmo turism är en viktig komponent för hennes tro på utvecklingen, beskriver hon. Och även om man i dag har kommit långt är det bara ett första steg.
-Vi närmar oss ett köp av den gamla skolan så att vi kan utveckla vandrarhemsverksamheten, berättar Leif Lundberg.
-Det kommer att bli ett startskott för en mer allvarlig satsning på verksamheten.
På vilket sätt?
-När vi nu måste låna pengar krävs ett annat och mer omfattande koncept. Målet är att anställa en projektledare som jobbar med en utveckling av vandrarhemmet, svarar han.
-I dag har vi mest bokningar på sommaren och vi vill förlänga säsongen genom att ordna konferenser och andra helgaktiviteter som lockar folk, säger Johanna Nyman.
Hon är övertygad om att det går att få säsongen förlängd genom att locka jakt- och fisketurister och att sälja lugnet till stressade stadsbor.
Vandrarhemmet ska också renoveras, köket upprustas och göras till ett mer bekvämt boende.
Hoppas på ny förbindelse
Djurmo turism arbetar också för att få fler övernattningsmöjligheter i kommunen. De bofasta invånarna har många lediga gårdshus på sina tomter, och att hyra ut dem vore en möjlighet till alternativ inkomst.
En annan positiv förändring som är på väg är planer på att anlägga en vägbank kombinerat med en trådfärja mellan Långö och Jurmo. Det skulle ersätta ms Doppingen som i dag avgår en gång i timmen från Jurmo till Åva.
-Det skulle göra det lättare att leva här året runt, bara färjan inte sätts på tidtabell, säger Johanna Nyman.
Ett annat hopp är att man ska lyckas ordna försörjningsmöjligheter till de unga Jurmobor, som studerar eller arbetar på annan ort.
-Det finns en ganska stor grupp som snart kommer att skaffa barn och så då kan tänkas vilja flytta hem, säger Johanna Nyman.
Föregående generationer på Jurmo har varit experter på att hitta varierande inkomstkällor. Fiske har genom åren kombinerats med rävfarmar, jordbruk och skogsbruk och kassan har drygats ut med självhushållning. På endera sättet har det gått att hitta försörjning genom uppfinningsrikedom och hårt arbete. Det märks att den egenskapen har går i arv till de generationer som i dag verkar på Jurmo.
-Vi blir duktiga för att vi måste, det finns inget annat alternativ, vi tänker inte sitta och se hur samhället tynar bort, säger Leif Lundberg.
BRÄNDÖ Framöver kommer hembygdsföreningen på Jurmo att genomföra ett projekt med att märka ut och förlänga dagens vandringsled på Jurmo.
Jurmos hembygdsförening har även byggt ett utkikstorn på Jurmo med en fantastisk utsikt över ön. Byggnaden är ytterligare ett led i att höja ortens attraktivitet för turister. (TN)
BRÄNDÖ När Kaj Lundberg jobbade som fiskare trodde han aldrig att han skulle kunna ge upp sitt yrke. Att få komma ut på vattnet var en stark drivkraft och en viktig del av hans liv. Fisket gick i arv från fadern Albert Lundberg som fiskade fram till att han var 80 år. Men i takt med att EU-inträdet förändrade yrkesfiskarnas villkor började han ledsna. Lönsamheten minskade och parallellt med det glesnade fångsten i näten.
-Men jag fiskar fortfarande varje vecka och säljer vidare fångst när det kommer mycket fisk, berättar han.
Numera jobbar han som sotare i Brändö och Kumlinge.
Trålbåten till hjälp
Men turismen är en näring som också har fått en plats i hans liv. Genom företaget Fiskefröjden ab erbjuder han fiskeguidning, sälsafari eller en tre rätters middag på en klippa vid havet. I samarbete med svägerskan Greta Sundström ordnar han också en dansafton på en klippa i skärgården efter förfrågan.
På Jurmo säljs inga fiskekort, så om man vill ut och fiska ska det göras i sällskap av en guide.
-Turisterna här blir fler i och med alla satsningar som görs på området och jag har kunder under våren, sommaren och hösten, berättar han.
Färdmedlet är symboliskt nog en trålbåt som rymmer 20 personer ombord.

Tone Nordling