För snart tre år sedan startades en namninsamling för bättre djurskydd på Åland. Ett medborgarinitiativ i frågan lämnades till lagtinget i mars 2020 och i juni samma år fick ärendet stöd av social- och miljöutskottet. Den nuvarande åländska djurskyddslagen är från 1998 och betydligt mindre detaljerad än exempelvis lagstiftningen i Finland.
Initiativtagarna listade elva saker som borde förbättras, bland annat att lagstiftningen skulle förtydligas genom förordningar. Beträffande djurhållningen efterlystes möjlighet för ÅMHM att utfärda förbud och verkställa omhändertagande av djur som far illa. I dagsläget är det endast domstol som kan utfärda djurhållningsförbud, medan ÅMHM är begränsat till att ge föreläggande med vite om det förekommer brister. Man ville också att djurhållningsförbud som utfärdats i något annat nordiskt land ska gälla på Åland.
Vidare föreslogs i initiativet att ÅMHM ska få tillgång till lokaler för omhändertagande av stora djur, att stängsel ska vara rymningssäkra, att djurskyddskraven för pälsdjursfarmer ska ses över, att burhållning av värphöns ska fasas ut och att ett id-register för hundar och katter ska upprättas. Dessutom ville man lagstifta att det inte ska vara tillåtet att hålla ett vilt djur fånget i mer än 48 timmar.
Analyserar propositionen
Frågan har aktualiserats av flera uppmärksammade fall med vanskötta djur de senaste åren, samtidigt som antalet anmälningar ökat trefaldigt på fem år.
ÅMHM tog i mars 2019 i bruk en ny e-tjänst för anmälningar där man kan vara anonym, vilket tros vara en delorsak till den stora ökningen. I år har dock antalet djurskyddsanmälningar gått ned jämfört med fjolåret. Hittills i år är antalet 37, medan det i fjol per augusti var 45 och på hela året 55 stycken.
Efter en utdragen process börjar landskapsregeringen (LR) nu ha konkreta planer.
– Vi har inväntat det slutliga förslaget till ny rikslagstiftning. Jag föreslår att vi tar den som blankettlag. Propositionen lämnades till riksdagen för ett par veckor sedan, så nu har vi börjat analysera den och se vilka Ålandsanpassningar som behövs, säger utvecklingsminister Alfons Röblom.
Förutom lagen håller LR på med tillhörande förordningar.
– Det handlar om helt nya förordningar som inte funnits hos oss tidigare, till exempel reglementen för hundar och katter, alltså mera artspecifika bestämmelser. De ska föras till LR för beslut inom kort.
Alfons Röblom konstaterar att djurskyddet är ett politikområde som engagerar.
– Tyvärr har processen försenats av att rikslagen dragit ut på tiden, men nu kan vårt arbete fortsätta.
Välkomnar blankettlag
Tjänsteveterinär Annett Pfeiffer på ÅMHM säger att det är angeläget att få en ny, uppdaterad djurskyddslag.
– Men det är bättre om det dröjer och blir bra än att det görs förhastat. Vi är mycket positiva till blankettlagstiftning och därför är det bra att vänta tills den nya finländska lagen är i kraft.
Hon menar att det anses vara en fördel att myndigheten ska kunna utfärda djurhållningsförbud redan i väntan på domstolens beslut.
– Då kunde man säkerställa att någon som har haft grava brister inte skaffar djur genast på nytt. En sådan möjlighet hade dock inte ändrat utgången i de senaste fallen.
Enligt Annett Pfeiffer kommer det aldrig att vara möjligt att omhänderta djur i förebyggande syfte.
– Det är bra då det handlar om rättssäkerhet. Normalt ska det alltså finnas grava brister om man ska kunna omhänderta djur. Detta kommer inte att ändras i nya lagen heller och det är även samma regler i våra grannländer.
