Två djurhållare har, som Ålandstidningen tidigare berättat om, besvärat sig till Ålands förvaltningsdomstol i ett ärende som rör deras djurhållning.
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) har gjort flera olika inspektioner på gårdarna och landskapsregeringen (LR) har som tillsynsmyndighet gått igenom det klagomål mot myndighetsutövning man fått.
Hos den ena djurhållaren har vid kontroller konstaterats allvarliga brister, bland annat magra får med för långa klövar och utan tillgång till torra liggytor. Den andra djurhållaren har inte erbjudit fåren tillgång till väderskydd samt torra och rena liggplatser.
LR skriver att trots att ÅMHM uppmärksammat problem i djurhållningen har man inte vidtagit åtgärder för att avhjälpa missförhållandena och därmed skydda djuren mot onödigt lidande. Däremot har man till exempel förelagt om belysning, trots att djurskyddslagstiftningen i det fallet inte har överträtts. Där lagen har överträtts har man i stället bara gett råd utan att behovet av mer strikta åtgärder har uppfyllts. Enligt LR borde ÅHMH ha vidtagit åtgärder genom möjliga förbud eller föreskrifter.
Man har i sin genomgång läst dokumentationen och noterar att ÅMHM inte följt sin utredningsskyldighet. Detta bland annat genom att inte säkerställa att de brister som konstaterats vid en inspektion varit åtgärdade längre fram, åtminstone är det inget som framgår av återbesöksprotokollen.
Oklart språkbruk
LR anser också att ÅMHM inte behandlat ärendena utan onödigt dröjsmål. Först 1,5 år efter att tidsfristen för att vidta vissa åtgärder löpt ut har man gjort återbesök hos djurhållarna. Under den tiden har myndigheten inte kunnat försäkra sig om att bristerna inte inverkat negativt på djurens välbefinnande.
ÅMHM har heller inte följt jämlikhetsprincipen, anser LR, och lyfter att man varit inkonsekvent i sin bedömning av bristerna och huruvida de lett till åtgärder eller inte. Man har dessutom vid ett besök inte noterat en brist som man i stället ansett vara en brist vid nästa besök. LR skriver att det i tillsynen är viktigt att både beakta djurskyddet men också djurhållarens rättsskydd. Man lyfter också att ÅMHM lämnat tolkningsutrymmen i sitt språkbruk. En av djurhållarna uppfattade det som ett avlivningsbeslut när ÅMHM skrivit att hen skulle avsluta all djurhållning i den gamla delen av fårstallet och i den angränsande ligghallen.
Vidare påminner man ÅMHM om att man inte får göra återbesök på en djurhållningsplats utan orsak. Det har man gjort i det här fallen trots att man inte gjort några förelägganden om kontrollerade brister.
Nu vill LR att ÅMHM ser över sina rutiner i djurskyddsärenden och styrelsen får i uppdrag att följa upp implementeringen av de förbättringsåtgärder som avses göras.