För snart två år sedan fattade EU beslut om dataskyddsförordningen som innehåller allmänna regler om behandlingen av personuppgifter. På EU-nivån handlar det i huvudsak om hur stora företag och organisationer samlar information om användare av till exempel sociala medier.
Men även på betydligt mer lokal nivå innebär direktivet skärpta regler och nya krav på såväl offentlig förvaltning som företag och föreningar.
Kansliminister Nina Fellman föredrog i går lagen för lagtinget och berättade att den första delen berör det offentliga. Senare i år kommer en blankettlag som gäller den privata sektorn och polisen.
– Det här är ett oerhört viktigt område, det handlar om skydd för människors privatliv. Uppgifter ska behandlas på ett lagligt, och öppet sätt. Uppgifter ska samlas in för att de är relevanta, och man ska inte samla in för mycket. En viktig del är också rätten att bli glömd, konstaterar kansliministern.
Påför utgifter
I lagtingets remissdebatt fick Nina Fellman bland annat frågor om hur mycket extra utgifter det nya lagpaketet innebär för landskapet och kommunerna.
– Det är klart att ingen av oss vill vara med i olika register. Det som vi dock gör är att vi påför vårt samhälle en rad nya åtgärder och därmed kostnader. Vad får vi betala?, frågade Tage Silander (MSÅ).
– Det är väldigt svårt att uppskatta, eftersom det berör inte bara det offentliga Åland, utan alla företag och föreningar. Jag kan inte ge någon siffra, men pengar blir det, svarade kansliministern.
Axel Jonsson (ÅF) såg en fara i att Finland genom direktivet kapar åt sig behörighet, eftersom datasäkerhet inte finns omnämnt i självstyrelselagen.
– Diskussionen om lagstiftningsbehörigheten är intressant, och tittar men i betänkandet är det ganska oklart. Det är ett exempel på när grundlagen äter upp självstyrelselagen, eller i alla fall riskerar att göra det. Jag hoppas att utskottet tar behörighetsfrågan på allvar och fördjupar sig i den.
Lagtinget remitterar nu lagförslaget till lag- och kulturutskottet för vidare behandling.

Jonas Bladh