Vid undersökningarna, som inleds i dag, ska en undervattensrobot användas för att med hjälp av en sugapparat förhoppningsvis lyckas samla in proverna – något som misslyckades vid försök i fjol. Då användes i stället undervattensrobotar med en klo. De nu aktuella robotarna suger in vattnet i en cylinder med ett filter som samlar till exempel mikroorganismer.
”Det finns ju en del spekulationer från andra att det skulle kunna röra sig om sprängämnen, vilket inte alls överensstämmer med våra iakttagelser – men vi skulle gärna verifiera vad det, som vi tror är bakterier och växter, är för ämnen”, säger Jonas Bäckstrand som är ordförande för Statens haverikommission i Sverige.
Sveriges Radio rapporterar att det är Stockholms universitet som sedan ska analysera materialet.
Fotografier ska även tas av bildäcket och dessutom ska bogrampen bärgas. Bogvisiret togs upp inte långt efter förlisningen, men bogrampen finns alltså kvar på bottnen. Tidigare i år beviljade Sveriges regering en summa motsvarande runt 2,2 miljoner euro för att rampen ska kunna bärgas och undersökas samt för att man ska få en bättre bild av den del av skrovet som nu skyms av bogrampen.
Några veckor
Jonas Bäckstrand berättar vidare för Sveriges Radio att företaget som vunnit upphandlingen av arbetet gör bedömningen att insamlingen av materialet ska kunna ske utan att dykare skickas ned till vraket.
”Vi är ute ungefär tio dagar totalt och sedan kommer vi naturligtvis så fort som möjligt vilja ha det här analyserat och ta hand om alla resultat från undersökningen”, säger han.
Jonas Bäckstrand uppskattar att analysarbetet sedan tar åtminstone några veckor och att resultatet efter det kan offentliggöras.
Passagerarfartyget Estonia förliste den 28 september 1994 på sin väg från Tallinn till Stockholm. 852 personer omkom i katastrofen.
